Nedom Synonymer Betyder Uttal

• nedan

Hur används ordet nedom

1. I boken Allting en trasa? forskar Furberg kring tankar om livets mening. Furbergs intresse för språk och humaniora och rötterna i den brittiska analytiska traditionen, har lett till en rad böcker under 90-talet. Nedom vara och böra, där Humes "klyfta "mellan "är" och "bör", undersöks. Istället för vetande? Där den sene Wittgensteins tankar om visshet och vetande undersöks. Boken Du utgör en fenomenologisk undersökning av "Jag och du"-relationens unicitet, delvis i polemik mot Martin Bubers tankar. Boken Den förste stenen, fortsätter det fenomenologiska spåret, vilket underrubriken pekar på, en moralitetsfenomenologisk undersökning. (källa)
2. Då alla månader vid Medelhavet har en medeltemperatur över +10 °C är synen på vad som är sommar något annorlunda där än i Sverige, nedom högfjällen. I högsta Lappland når medeltemperaturen inte över +10 °C i juli, men man talar ändå om sommar där. Före midsommar ligger snölegorna ofta meterdjupa och tätt inte bara i det svenska högfjället utan även något lägre. Att kalla detta för sommar kan leda fel. (källa)
3. Växtens blomning är särdeles vacker genom de stora, rent vita kronbladen mot det mörka vattnet och dyn. Dock har blomman en vidrig lukt, som tydligt liknar aslukt, en egenskap, som lockar flugor och sannolikt även fjärilar till blomman. Denna växt är tvåbyggare, i Norden finns dock endast honplantan. Honblomman sitter ensam på ett robust, plattat, småtaggigt blomskaft, som nedom blomman bär två tånglikt motsatta förblad. Innanför kronbladen ses en mängd orangegula uddar, som är staminodier eller sterila ståndare, ståndarsträngar som slutar med en vit spets i stället för ståndarknapp. Innanför dem sitter märkena, som är sex par, eller sex kluvna och som slutligen åtskiljes och fördelar sig så, att man räknar tre grupper med fyra trådlika märken i varje grupp. Efter blomningen böjer sig blomskaftet ut ur rosetten, och fruktanlaget bryter sig vinkelrätt åt sidan ut mellan förbladen så att det kommer under vattenytan och pekar mot bottnen, men det mognar dock inte till frukt inom vårt floraområde, eftersom hanblommor här saknas. Vattenaloen har emellertid vegetativ förökning, liksom dybladet. Redan under blomningen utskjuter korta revor ur de nedre bladvinklarna med en stor bladrik knopp i spetsen, och sådana knoppar utvecklar sig redan före hösten till små plantor, som övervintrar i bottendyn och på våren flyter upp och fortsätter att växa, skilda från moderväxten genom revans multnande. Även moderväxten sjunker, och dess översta (eller innertsta) späda blad lever kvar över vintern för att nästa vår fortsätta att utveckla sig. (källa)
4. Fartyget är mycket högt i för och akter samt liksom tvärt avskuret, flatbottnat och utan köl, varför rodret, som löper i en ränna och hålls fast av tåg, kan sänkas nedom bottnen, då vattendjupet så tillåter. Akterut finns hytter för befälet och de flesta i besättningen. Vanligtvis har djonken två stora master och en liten längst akterut, varav den senare, liksom djonkens lilla bogspröt, står på sidan om fartygets mittlinje. På dessa förs tunga fyrkantiga segel av mattor, utspända genom flera horisontella bamburör, vart och ett fäst till en ring, som löper på masten, då seglet sätts och bärgas. Utombords på vardera sidan hänger ett ankare av något tungt träslag. Fartyget är utombords mycket utsirat i starka färger med målade kanonportar. (källa)
5. Vatnsdalur ("Sjödalen") är en dal i Austur-Húnavatnssýsla i regionen Norðurland vestra på Island, 160 km nordost om Reykjavik. Dalen, som är cirka 25 km lång, går i nord-sydlig riktning mellan fjällen Víðidalsfjall på västra sidan och Vatnsdalsfjall på den östra. Genom dalen rinner den nordgående älven Vatnsdalsá, som mynnar ut i Húnafjörður via sjöarna Flóðið och Húnavatn. Dalens nordgräns går numera vid Flóðið, som uppstod genom ett fjällskred 1720. I söder sträcker sig dalen nedom gården Marðarnúpur, varefter den grenar ut sig i Káradalur och Forsæludalur i sydost. Dalens sydspets är gården Grímstunga vid kanten av heden Grímstunguheiði. Närmaste dal i väster är Víðidalur och i öster ligger Sauðadalur, Mjóidalur och Svínadalur i nu nämnd ordning. (källa)
6. livstycke - når ett stycke nedom midjan och är av röd, blommig ylledamast. Den kan även vara sidenbrokerad med röd bottenfärg. Det är försett snörhål samt snörkedja och snörnål av silver. (källa)
7. Namnet Bisjkek är antingen en utveckling av uzbekiskans Besjbek (detsamma som Pisjpek), med betydelsen "fem bejer" (det vill säga "hövdingar"), eller ursprungligen en utveckling av ett gammalt ord för "nedom berget" (syftande på stadens läge nedanför Tian Shan) som genom folketymologi sammanblandats med bisjkek, som på kirgiziska är den typ av smörkärna som används vid framställningen av kumys, jäst stomjölk. (källa)
8. Behandling sker med bensylbensoat (exempelvis i form av preparatet Tenutex) som smörjes in på hela kroppen nedom huvudet under 24 timmar. Klådan kan kvarstå under flera veckor efter behandling. Har klådan ej försvunnit efter ca 3 veckor bör vårdcentralen kontaktas. Upprepade behandlingar krävs sällan och skall ej utföras utan läkares inrådan då bensylbensoat kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i huden vid upprepad behandling. Som tillägg till specifik skabbdödande behandling kan kortisonkrämer användas, och antihistamintabletter för lindring av klådan. Män kan ibland få så kallade skabbgranulom på pungen, starkt kliande knölar. (källa)
9. Indalsälven rinner upp i Jämtlandsfjällen och söker sig ner i Storsjön (som ligger vid Östersund), som är ett kraftfullt magasin för det vatten som de otaliga kraftverken nedströms behöver under framförallt vintern. Den har flera större och mindre tillflöden som gör den till en av Sveriges största kraftproducenter. Det nedersta kraftverket, Bergeforsen, ligger knappt 10 kilometer från dess utlopp i havet. Efter detta kraftverk har den ännu ett större inflöde, Ljustorpsån. Nedom Bergeforsen börjar älvens delta som är Sveriges största kustdelta. Det var ett stort delta redan på 1700-talet men växte ytterligare efter "Vildhussens" ofrivilliga tömning av sjön Ragundasjön då Döda fallet, före detta Storforsen, kom till. (Dessa två namn är lätt att förväxla med Storforsen i Pitälven och där intilliggande Döda fallet.) Den som åker bil på E4 över deltabroarna i Timrå (förbi Bengt Lindströms kända "jätte-Y") får lätt en uppfattning om storheten, och då är det ändå blott en del man ser. Sandlagren ner till fast berg är upp till 60 meter djupa. Alla älvgrenarna rinner ut i Klingerfjärden i Timrå. (källa)