Rygg Synonymer Betyder Uttal

• ryggtavla
• ås

Hur används ordet rygg

1. Viltfärgad (ABY n), Rödaktig med mörkare rygg och tydliga teckningar i ansiktet. (källa)
2. Under medeltiden var gendarmer namnet på de adelsmän som tjänade i den franske kungens livvakt och från 1445 i Karl VII:s tungt rustade ordonnanskompanier. Napoleons beridna elitgendarmer tillhörde det tunga gardeskavalleriet. I Preussen fanns fram till 1806 ett kyrassiärregemente gendarmer. Från början av 1800-talet har gendarmerier funnits i ett flertal länder för upprätthållande av inre ordning, särskilt på landsbygden. Gendarmerierna var i allmänhet militärt organiserade men löd i sin tjänst under civila myndigheter. De tyska och österrikiska gendarmerierna rekryterades bland före detta underofficerare vid armén. I krig fanns fältgendarmerier som upprätthöll ordningen i de opererande truppernas rygg. (källa)
3. En gladiator kunde be om nåd under gladiatorspelen genom att lägga sig på rygg och sträcka upp vänster arm. Åskådarna kunde då rösta ifall de tyckte att gladiatorn skulle skonas. Tummen upp antas ha betytt att gladiatorn skulle benådas och tummen ner att denne skulle dödas. Hur det verkligen förhöll sig är inte fastlagt i några källor, förutom det faktum att tummen vreds åt ett eller annat håll. Huruvida detta alls var vanligt förekommande är okänt. Om kejsaren var närvarande hade han det slutgiltiga avgörandet om nåd skulle beviljas. (källa)
4. En rullstensås, sandås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. (källa)
5. I flykten känns den igen på sitt ljusa huvud, sin mörka rygg och sina ljust stålgrå framkanter på vingarna som i kontrast till de mörka vingpennorna kan te sig nästan vita. Även vingundersidans framkant är ljus till skillnad från hos spetsbergsgåsen som har en helmörk vingundersida. (källa)
6. Ekorrarna i fråga var blågrå på ryggen och vita på magen, och bildade ett karakteristiskt mönster när skinnen syddes ihop, med alternerande "koppliknade" bitar av rygg- och magskinn i blågrått och gråvitt. Det fanns flera varianter på gråverk, där det var mer eftertraktat (men dyrare) med en högre andel av de ljusa magskinnen. (källa)
7. Grönbenan är en långbent snäppa med proportioner som en rödbena fast i mindre format och med kortare näbb som är gråsvart. Grönbenan blir mellan 18,5 och 21 centimeter, har ett vingspann på mellan 35 och 39 centimeter och väger 34-98 gram. Den adulta grönbenan har på sommaren en grovt vattrad rygg i grått, vitt och beige. Vintertid har den en liknande dräkt men gråare och med ett mer enfärgat bröst. Den juvenila fågeln har en brunare ton och är finare vattrad på ryggen i beige. I alla dräkter har den ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck. Den liknar skogssnäppan (T. ochropus) men är lite ljusare i teckningen, har ganska ljus vingundersida och en suddigare gräns mellan halsens grå och bukens vita fjädrar. Den har också längre ben än skogsnäppan, som i flykten sticker tydligt ut bakom stjärten. Dessa är även ljust gulgröna istället för skogsnäppans grågröna ben. (källa)
8. Den adulta hanen har gult huvud, streckad brun rygg, kastanjebrun övergump och gul undersida. I andra dräkter är den liknande tecknad men i mindre intensiva färger. Gulsparven är vanlig i öppna biotoper med enstaka buskar eller träd. Sången är ganska karaktäristisk, men liknar tallsparvens. Tallsparven är för övrigt en nära släkting, och de kan ibland hybridisera och få fertil avkomma. (källa)