Sysselsättning Synonymer Betyder Uttal

• aktivitet
• arbete
• göromål
• jobb
• syssla
• yrke

Hur används ordet sysselsättning

1. En hemmafru är en gift kvinna, vars huvudsakliga sysselsättning är arbete i hemmet med barnomsorg och hushållsarbete. En hemmafru är således inte förvärvsarbetande utanför hemmet och hushållets monetära inkomst kommer vanligen från maken. Begreppet uppkom under 1920-talet. (källa)
2. I äldre svenska, kan kavaljer också avse en manlig individ som uppträder mycket förnämt, är välklädd, utmärker sig genom ett belevat och fint sätt och med framgång deltager i sällskapslivet, i synnerhet förr ofta liktydigt med sprätt. Ordet kunde också användas om en person tillhörande de högre samhällsklasserna som i avsaknad av fast sysselsättning, arbetslust eller pengar levde såsom gäst och sällskap på herrgårdar (i synnerhet i Värmland). (källa)
3. Hushållerska är i dagens Sverige ett ganska utdött arbete i sådan mån att nästan ingen anger det som sysselsättning, även om uppdragets innehåll alltjämt är uppgifter som kan lejas ut mot betalning. Kännetecknade för arbetsuppgiften har varit det hushållsnära arbetet i form av städning, matlagning, vård och omsorg om familjemedlemmar, med oreglerad arbetstid och avtalslösa anställningsförhållanden. (källa)
4. I Europeiska kommissionen är motsvarande ämbeten kommissionärerna med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och inkludering respektive hälsa- och konsumentpolitik. I Europeiska unionens råd möts social- och hälsoministrar med flera i formationen Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. (källa)
5. Hästkarl, wrangler, person som tar hand om hästar. Förr i tiden när hästen användes inte bara i strid, utan i arbete, så fanns det män som hade speciellt stora kunskaper om hästar. Det ansågs inte som en kvinnosyssla att hantera hästar. Vanligtvis var dessa hästkarlar uppväxta med hästar omkring sig och kunskapen om hästars psyke gick i arv från generation till generation. I en by, där många bönder använde hästar i jordbruket, var det inte alls säkert att varje bonde visste särskilt mycket om sitt djur. Men det fanns ofta en och annan "hästkarl" att tillgå som kunde korrigera hästen. Än idag refererar man till hästkarl, när en man är uttalat duktig på att hantera häst. Jämför från hingstkarl, män som var speciellt duktiga på att hantera hingstar, för en okunnig en ganska farlig sysselsättning. (källa)
6. "Man måste själv ha varit med om något dylikt för att kunna förstå vad det vill säga. Ingen beskrivning kan ge en föreställning om hur det känns, att utan den ringaste sysselsättning sitta, stå eller gå på ett golv, ett par meter i fyrkant, under trettio sammanhängande dygn. Den lilla cellen är fullständigt tom. Icke ens rätt att ha handfat och handduk medgives. Då maten (två mål om dagen) skall förtäras, får golvet tjäna såväl till bord som stol. På Långholmen händer det också i många fall, att värmeledningen avstänges för celler där "disciplinärfångar" inneslutes. Så har man flera gånger gjort för mig. Sysslolöshetens dödande enformighet skärpes, förutom av köld, även genom kostförknappning. Då tjugutvå dygn gått kommer efterrätten: åtta dygn på bara golvet utan tillstymmelse till sängkläder.". (källa)
7. När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Ekonomin går alltså väldigt bra och arbetslösheten är låg. Även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist bidrar till att minska efterfrågan, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Högkonjunktur är en period där det är hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser. (källa)
8. Propositionen om kulturpolitik (1996/97:3) talade om "att bevara och bruka kulturarvet." Kulturarvet uppfattades inte längre som bara en del av det förflutna, utan också någonting som kunde användas för att förstå och påverka samtiden. Det betonades att "Alla människor har del i tillkomsten av kulturarvet oavsett kön, ålder, härkomst, social ställning, utbildning, talang eller sysselsättning. Kulturarvet är både det materiella och det immateriella, det skolat konstnärliga och det folkliga, det unika och det vanliga. Det bevaras i institutioner som arkiv, bibliotek och museer och i utvalda kulturmiljöer, men det finns också runt om oss i vardagslandskapet, hemmen och på arbetsplatserna. I begreppet "arv" ligger att det är något som redan finns och som vi som lever i dag fått av tidigare generationer. Men kulturarvet har inte några bestämda tidsgränser och redan i vår livstid deltar vi i skapandet av både vårt eget och morgondagens kulturarv. Det går därför inte att ange när en företeelse blir en del av kulturarvet - somligt uppmärksammas nästan genast, för annat kan det dröja länge. När nya delar av kulturarvet lyfts fram glöms andra bort, medan vissa blir "klassiker", som ständigt kan upptäckas och nytolkas. Vi har ett ansvar för att bevara och berika kulturarvets mångfald och att lämna vidare till nästa generation.". (källa)
9. Livsmedelsindustrin i Sverige sysselsätter närmare 49 000 personer, men antalet som är beroende av den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt mycket högre. Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn inom livsmedelsindustrin är 2,8 vilket innebär att en anställd inom livsmedelsindustrin ger sysselsättning till ytterligare i snitt 1,8 personer. (källa)