Taxeringslängd synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas taxeringslängd

Taxeringslängd uttalas tax|er|ings|längd.

Ordformer och varianter av taxeringslängd

Taxeringslängd är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet taxeringslängd

Friherre Fabian Casimir Wrede ägde gården kring mitten av 1700-talet. Under senare delen av 1700-talet övergick Västberga i familjen Cederhielms ägo och därefter genom giftermål i familjen Sparres. År 1916 såldes godset till Fastighets AB Västberga som några år senare styckade av egendomen för främst bostads- och industriändamål. I gården bodde bolagets ägare som även brukade marken. Enligt 1920 års mantals- och taxeringslängd fanns följande anställda: 1 ingenjör, 1 inspektor, 1 rättare, 1 jordbruksarbetare, 1 kusk, 1 smed, 6 kördrängar, 1 ladugårdskarl, 1 schaktmästare, 1 timmerman, 1 smideshantlangare, 1 mätningsbiträde, 11 grovarbetare och 11 bergsprängare.

Scherling som finns upptagen i Stockholms taxeringslängd 1775 blev mästare vid Eskilstuna snickarämbete 1771 efter att han visat upp ritningen till den predikstol han utförde för Torpa kyrka i Södermanland. Predikstolen är ett arbete som visar upp rokokons mjuka linjer och dekorationselement men är till sin uppbyggnad av traditionell barocktyp. Förutom Stockholm var han även verksam i Köping.

Diriomo är en av de många indiansamhällen som redan existerade vid tiden för spanjorernas erövring av Nicaragua, och är nämnd i landets första taxeringslängd från 1548. Diriomo fick stadsrättigheter 1979.

Omkring 1550 byggde den tyske hammarsmeden Ambrosius Markusson Keyser tillsammans med landsmännen och mågarna Zeppenfeld, en hytta och stångjärnshammare vid sjön Ramen nuvarande Vretsjön. Kring denna hytta, Ramshyttan, växte den första tätbebyggelsen upp. I jordeboken för år 1556 står nio personer som delägare i hyttan, och bergsmän uppräknas också i taxeringslängden för Älvsborgs lösen år 1571. En anonym skrift som fanns i socknens arkiv berättar att Sundet i Ramsberg var kronans allmänning under Gustav Vasas tid, och att Måns Vestgöte var den förste som röjde skogen. Av honom köpte Ambrus Markusson Keijser marken för att bruka jorden för hö, och av honom köpte Nils Månsson marken, och av honom en Ragvald varefter marken var öde en tid efter en svår pest då folket dog ut helt.