Taxirörelse synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas taxirörelse

Taxirörelse uttalas taxi|rör|else.

Ordformer och varianter av taxirörelse

Taxirörelse är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet taxirörelse

Även passagerartrafiken fortgick länge och har gamla anor. År 1670 bildades i Göteborg ett Roddaregille, vilka skulle ro varor och folk mot ersättning. Man var alltså både taxirörelse och åkeri. Att bli rodd till Mölndal kostade sex öre silvermynt. Under den senare delen av 1800-talet, gick ångslupar i trafik mellan Mölndal och Göteborg. Båtarna var låga och fällde ner skorstenspipan, när de kom till de lägsta broarna. Passagerartrafiken fortgick fram till 1907, samma år som spårvägen till Mölndal invigdes. På 1830-talet annonserade den omtalade konditorn Rubenson om "lustturer uppåt Mölndalsån". Båtfärden gick mellan Stampbron och Underås.

Sedan slutet av 1700-talet har det funnits en Gästgivargård på platsen. I början av 1900-talet flyttades gästis till nya lokaler som fick namnet Slöinge hotell och gästgivargård, senare Gamla Hotellet. Det hade festlokaler, sex rum, biograf och taxirörelse. Gamla hotellet lades ner 1977. Nya hotellet uppfördes 1924 nära stationen. Det avvecklades på 1990-talet. Det har även funnits lanthandel, bagerier, konditori, fotoateljé, skomakeri och skoaffär, kiosk och konfektyraffär, blomsteraffär, kooperativ handelsförening och redan 1928 en herr- och damfrisering. Det har även funnits flera taxirörelser, gravstenshuggeri, smidesverkstad, plastväveri, slakteri, charkuteri och mejerier. Samhället har även haft post- och telefonstation, brandkår och som mest tre bankkontor.

Namnet Vängel har sitt ursprung i det fornnordiska ordet "vang" (krök). Vängelälven, som är en bifurkation mellan Faxälven och Fjällsjöälven, gör nämligen några tvära krökar uppströms Sikselet. Det kan även ha avsett den "krök" som Vängelsjön och Rofjärden bildar. Trakten är rik på lämningar från stenåldern. Hällmålningar, boplatser och fångstgropar är rikligt förekommande. Den fasta bebyggelsen härrör antagligen från tidig medeltid. Platsen kan dock ha varit bebodd redan under järnåldern. Det finns berättelser, sägner och fynd vilka kan vara tecken på försvunna gravhögar. Vid storskiftet 1820 benämns en av åkrarna "högåkern". Skriftligt nämndes Vängel första gången vid Gustav Vasas skattläggning 1535. I byn fanns då fem gårdar. Jakt, fiske och boskapsskötsel var dominerande näring i flera århundraden. Jordbruk utvecklades först under 1700-talet och 1800-talet. 1837 överfördes Vängel från Ramsele- till Fjällsjö socken. Vid 1800-talets mitt inleddes timmerhandeln och skogsbolagens härjningar. Många skogsägande bönder tvingades att sälja sin skog och blev skogs- och flottningsarbetare. Skogsbrukets expansion gjorde att arbetare från andra delar av landet samt Norge flyttade in. Detta innebar en stor folkökning under 1800-talets senare del. Vid 1900-talets mitt upplevde byn sin "guldålder". Då fanns skola, flera affärer, kafé, taxirörelse, åkeri m.m. i byn. Sedan 1960-talet har byns avfolkning accelererat.

Det var då befolkningen i Tallsjö nådde sin kulmen. På 1930-talet beräknas omkring 300 personer ha funnits i byn, inklusive pigor, drängar, tummare, huggare och andra bolagsanställda. Det fanns tre affärer, poststation, taxirörelse, café, gästgiveri, dansbana, småskola och folkskola.

Taxirörelse på Engelska

taxi business