Tendera Synonymer Betyder Uttal

• brukar

Hur används ordet tendera

1. Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen, beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia. (källa)
2. Familjen uppvisar en stor variation vad gäller fjäderdräkt. Fröätande arter tenderar att ha en dovare fjäderdräkt medan den fruktätande arterna tenderar att ha färggrannare dräkter. Hos vissa grupper av duvor förekommer det inga skillnader i fjäderdräkt mellan könen, medan könen hos andra grupper skiljer sig åt. I övrigt är hanar oftast lite kraftigare och aktivare än honorna. Vissa duvor uppvisar även fjäderplymer eller andra ornamentala dräktdetaljer. (källa)
3. Barnbidraget fördes fram av det socialistiska Fabian society. Grundtanken där var att det föddes för få barn. Fabian society konstaterade också att fattiga personer tenderade att ha fler barn än välbeställda. Denna tanke fördes 1934 in i svensk debatt genom boken Kris i befolkningsfrågan av Alva och Gunnar Myrdal. (källa)
4. Immanuel Kant (i Kritik av omdömeskraften) och Edmund Burke forskade båda på begreppet (jämför Burkes essä Essay on the Sublime and Beautiful, 1756) och båda skilde mellan sublimitet och det sköna, och båda, fastän de företräder förnuftstron, ansåg att fantasin var en förutsättning för sublimitet och den blev därmed det rationella tänkandets motsats. Senare författare har tenderat att inbegripa skönhet i begreppet. (källa)
5. Det finns flera drag som skiljer auktoritära och totalitära regimer åt. I de senare spelar ideologin en väsentlig roll, och strävar ofta över total kontroll över hela samhället i syfte att förändra dessa, medan auktoritära regimer utmärks av försök att bevara institutioner och eliter. De kan använda sig av det förflutna i sin propaganda, till exempel nationella traditioner och gestalter, men är i grunden radikala, framtidsorienterade och utopiska och har inte mycket till övers för historisk kontinuitet, som traditionella auktoritära regimer tenderat att värdera. Man är också exklusiv och stämplar vissa grupper som statsfiender, till exempel judar, borgare och intellektuella.. Det den auktoritära och den totalitära staten har gemensamt är att båda är diktaturstater. (källa)
6. Värdeteori är det filosofiska studiet av värderingar och deras grundval. Man studerar värdeomdömen ur logisk, semantisk, metafysisk och kunskapsteoretisk synvinkel. Bland de semantiska frågorna återfinns exempelvis: "Vad är värdeomdömen?" och "Kan värdeomdömen vara sanna?" Inom den ontologiska (metafysiska) delen studeras frågor som: "Finns det objektivt existerande värden?" Man studerar även vilka möjligheter det finns att få kunskap i dessa och andra närbesläktade frågor. Även om det i teorin går att kombinera de olika delarna ganska fritt har filosofer tenderat att utveckla heltäckande teorier, teorier som uttalar sig om vårt moraliska språk, om en eventuell moralisk verklighet samt om våra möjligheter att få kunskap om detta. (källa)
7. Det faktum att skepp i en slaglinje var tvungna att matcha sina motståendes skepp begränsade storleken på de krigsfartyg som kunde tillåtas delta i sjöslag på detta vis. Linjeskeppen hade oftast två, ibland tre och i sällsynta fall fyra däck med kanoner. Linjeskeppen kunde hysa en besättning på mellan 500 och 900 man. Antalet kanoner och besättningsmän på linjeskeppen växte under 1700-talet och skeppen var som störst under Napoleonkrigen. De allra största linjeskeppen var ofta amiralsskepp, då de tenderade att vara långsamma och dyra i drift. (källa)