Tidningsspråk synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas tidningsspråk

Tidningsspråk uttalas tid|nings|språk.

Ordformer och varianter av tidningsspråk

Tidningsspråk är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet tidningsspråk

Franskan upphöjs till ett statusspråk inom de europeiska kungahusen och adeln under 1600-talet. Franskan, liksom upplysningen och det ökade intresset för kultur, bidrog med många nya ord under 1700-talet: ord som möbel, balkong, garderob, salong, parfym, mustasch, kastrull, balett och pjäs lånas in. Vid denna tid uppstod även en bildad medelklass som läste tidningar: ett tidningsspråk började utvecklas. Ett svenskt vetenskapsspråk uppkom också till följd av många framgångsrika svenska vetenskapsmän såsom Carl von Linné och Anders Celsius. Under 1700-talet utkom "Sweriges rikes lag" med ett modernt språk, liksom flera grammatikor och handledningar som moderniserar skriftspråket. År 1786 grundas så den Svenska Akademien, vars syfte är att främja det svenska språkets "renhet, styrka och höghet". Under 1800-talet tillkommer ordförråd som handlar om industrialisering, resor och sport. Många ord flödar in från engelska, räls, lokomotiv, station, jobb, strejk, bojkott, turist, sport och rekord.

Åke Åkermalm var son till lokföraren Ture Åkermalm och Elin Peterson. Efter studentexamen 1930 följde akademiska studier vilka resulterade i att han blev filosofie magister 1938, filosofie licentiat 1943 och filosofie doktor i Stockholm 1955. Han blev läroverksadjunkt i Nyköping 1950, lektor i Ludvika 1951, övergick till Solna 1959 och blev universitetslektor vid Stockholms universitet 1960. Förutom doktorsavhandlingen Fornnordiska verb med substantivisk förled (1955) var han författare till Rubriksvenska (1962), Modern svenska (1966) och Svenskt tidningsspråk (1972).

Under 1960-talet hade användningen av stavningen dom ökat, i synnerhet i reklam- och annonsspråk, även i annonser från statliga och kommunala myndigheter. Användningen hade även ökat i vissa typer av tidningsspråk, t.ex. i recensioner. Språkvetaren Bertil Molde skriver i en artikel i Språkvård från 1971 att "formen dom måste anses vara relativt ovanlig i skrift, även om dess frekvens har ökat mycket påtagligt under de senaste åren". Den ökade användningen av dom ledde till en debatt om stavningen av de/dem under 1970-talet och första halvan av 1980-talet.

Tidningen grundades 1943 under namnet Los Sitios och utgavs på spanska. Det var på den tiden den enda dagliga publikationen i Girona. Under Spaniens övergång till demokrati behöll den namnet till slutet av 1970-talet. Då ändrades namnet till Los Sitios-Diari de Girona och katalanska infördes gradvis som tidningsspråk. I början av 1980-talet fick tidningen sitt nuvarande namn och började publicera fullt ut på katalanska.