Tidpunkt Synonymer Betyder Uttal

• klockslag
• tillfälle

Hur används ordet tidpunkt

1. Tillvägagångssätten och förhållningssätten är många. En fältinspelning kan vara ett sätt att dokumentera en specifik plats vid en viss tidpunkt eller ett sätt att samla olika ljud för att använda som byggstenar i en produktion. Vissa använder materialet i sin råa form, andra manipulerar ljudet i all oändlighet. (källa)
2. Honor blir könsmogna när de är 7 eller 8 år gamla och när de är 2,6 till 3 meter långa. För hanar infaller könsmognaden först efter 15 till 18 år vid en längd omkring 4 meter. Vid denna tidpunkt får hanen en oformlig utväxt vid spetsen av övre käken. Med knölens hjälp framkallas ett surrande ljud men den grundläggande funktionen är inte helt utredd. Efter parningen, vilket oftast inträffar i december och januari, vilar de befruktade äggen några månader i honans kropp. Vid slutet av den torra perioden i mars eller april läggs 35 till 60 ägg i ett gömställe. Modern bevakar sedan äggen som kläcks efter tidigast 60 dagar. Honan och ungarna stannar i boet tills gömstället översvämmas under regntiden. (källa)
3. I november 1940 fanns det 22 000 inregistrerade gengasbilar i Sverige. Vid samma tidpunkt året därpå var antalet 71 000. (källa)
4. Gestaltterapin introducerades i Sverige under 1970-talet som en tämligen konfrontativ terapiform. Vid denna tidpunkt betonades ofta det egna ansvaret in absurdum, utan hänsyn till individens mognadsgrad och kapacitet, vilket ledde till att gestaltterapin fick ett (då) inte helt oförtjänt dåligt rykte. Denna konfrontativa inriktning, idag kallad "västkustskolan", representerades främst av Fritz Perls som var verksam på USA:s västkust under 1970-talet. (källa)
5. Getens spridning till isolerade områden där den inte funnits tidigare har ofta resulterat i ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden i området. Detta gäller i synnerhet havsöar med djurliv som utvecklats utan närvaro av getter. Ett känt exempel är introduktionen av getter till ön Sankta Helena i Atlanten. Sankta Helena var en strategiskt viktig handelsplats under den tidigare delen av de stora upptäcktsresornas tid, och under denna period koloniserades ön. Geten infördes till Sankta Helena 1513, och var snart halvt förvildade och frivandrande över hela ön. Detta medförde att geten blev en tillförlitlig köttresurs för invånarna på ön, samt för återkommande sjöfarare. Först 300 år senare gjordes de första botaniska undersökningarna på Sankta Helena. Vid denna tidpunkt hade floran på ön ändrats radikalt av närvaron av en för öns arter okänd herbivor. 46 arter som var endemiska för Sankta Helena noterades vid denna tidpunkt. Idag är 7 av dessa utdöda. Vi kommer aldrig att få reda på hur många växtarter som fanns på ön innan getens ankomst. Geten har haft liknande effekter på andra oceaniska där den introducerats i en miljö där den inte funnits tidigare. Getens effekt på växter som inte är anpassade till dess närvaro är så stark att den nämnts som en mycket god kandidat till andraplatsen efter människan som orsak till förlust av biologisk mångfald. (källa)
6. Det första i en armé införda bakladdningsgeväret var Dreyses tändnålsgevär, antaget i Preussen 1841. Dess cylindermekanism anses som utgångspunkten för konstruktionen av moderna gevärsmekanismer. Ett av Antoine Alphonse Chassepot konstruerat 11 mm. gevär med liknande men förbättrad mekanism antogs i Frankrike 1866. I Sverige och Norge infördes 1867 ett gevär (m/1867) med 12 mm kaliber och slutstycksmekanism av Remingtons system, den enklaste och pålitligaste gevärsmekanismen vid denna tidpunkt men snart föråldrad. Eftert det röksvaga krutets införande och den andra kaliberminskningen försågs gevären med repetermekanismer, varigenom eldhastigheten blev väsentligt ökad. I Sverige infördes 1894 en karbin och 1896 ett gevär av Paul Mausers system. Omkring 1900 hade dylika vapen införts vid de flesta länder som arméernas huvudbeväpning. (källa)
7. Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.). (källa)
8. Försök att finna metoder för att fastställa en graviditet, vid en tidpunkt då detta inte är möjligt med vanlig undersökning, har pågått i årtusenden. Förutsättningarna för en tillförlitlig graviditetsreaktion visade sig emellertid inte förrän Aschheim och Bernhard Zondek 1928 lyckades visa att den gravida kvinnan utsöndrar stora mängder hCG i urinen. (källa)
9. En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för cirka 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. De största rullstensåsarna i Sverige finns i östra Svealand. (källa)