Tillsätta Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder tillsätta, varianter, uttal och böjningar av tillsätta

Tillsätta synonym, annat ord för tillsätta, vad betyder tillsätta, förklaring, uttal och böjningar av tillsätta.

Synonymer till tillsätta

Vad betyder och hur uttalas tillsätta

Tillsätta uttalas till|sätta och är ett verb (lös eller fast sammansättning), böjs som sätta.

Ordformer av tillsätta

Aktiv

tillsätta
infinitiv
tillsätter
presens
tillsatte
preteritum
tillsatt
supinum
tillsättande
presens particip
tillsätt
imperativ

Passiv

tillsättas
infinitiv
tillsätts
presens
tillsattes
preteritum
tillsatts
supinum

Perfekt particip

tillsatt en
~ + subst.
tillsatt ett
~ + subst.
tillsatta den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

tillsättes
presens

Tillsätta är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Tillsätta på Engelska

  • add - add a deciliter of cream
  • appoint - appoint a commission, the post has not been filled yet

Hur används ordet tillsätta

  1. Ursprungligen valdes abboten av klostrets munkar och invigdes sedan av biskopen. Inte sällan tog sig dock sekulära furstar rätten att tillsätta abbot. Flera av abbotstiften kom därmed under åttonde och nionde århundraden att hamna i lekmäns händer som förläningar eller andra belöningar. Dessa världsliga abbotar, eller "abbotgrevar" (abbates comites eller abbates milites) bodde inte på klostret utan tog endast del av klostrens inkomster och lämnade över föreståndarskapet till dekaner och priorer. De rikaste stiften tog många furstar över själva som sina egna eller som så kallade taffelgods, underhållsgods, åt medlemmar av sina familjer. Sekularabbotar kallades de abbotar som utsetts av världsliga furstar till skillnad från de kyrkligt tillsatta regularabbotarna. Till exempel var Hugo Capet sekularabbot på Saint-Denis. (källa)
  2. Råmaterialet till en vanlig form av glasmassa består av sand (59 %), soda (18 %), dolomit (15 %), kalksten (4 %), nefelin (3 %) och sulfat (1 %). Förhållandet mellan de olika beståndsdelarna varierar beroende på vad glaset ska användas till, om det ska vara lättflytande eller "kallt", det vill säga trögflytande och lättare att jobba med, och dess övriga egenskaper. När man framställer färgat glas, kan man också tillsätta olika metalloxider, eller andra kemikalier som fosfat, selen eller guld. (källa)
  3. Glasyr är en söt smet som man täcker ett bakverk med. Det består i sin grundform av florsocker och vatten. Genom att tillsätta några droppar hushållsfärg kan den fås i flera olika färger. Glasyr är mjuk och kan smälta något i rumstemperatur. Den används till garnering av främst mjuka bakverk. (källa)
  4. Hårbalsam (även conditioner efter engelskans hair conditioner) är en cremeliknande hårvårdsprodukt som används efter att håret tvättats med schampo. Balsam används för att motverka shampots avfettande effekter, genom att bland annat tillsätta olika fetter. Detta skyddar håret, gör det mer lättkammat och ger det ett glansigare utseende. (källa)
  5. Integrationsminister är en minister i några länders regeringar som ansvarar för integrationspolitiken. I Sverige har posten tidvis (2003-2010) benämnts integrations- och jämställdhetsminister, men mellan 2010 och 2014 återinförde Alliansregeringen integrationsminister, Erik Ullenhag, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet. 2014 valde regeringen Löfven att inte tillsätta en Integrationsminister. (källa)
  6. Sedan den 28 april 2015 är det inte tillåtet att tillsätta något socker alls till juice. Tidigare var det tillåtet att tillsätta socker i mycket små mängder för att reglera juicens surhet. I surhetsreglerande syfte är det idag bara tillåtet att tillsätta citronjuice, limejuice eller koncentrerad citron eller limejuice i vissa bestämda koncentrationer. (källa)
  7. Järnsulfat används även som fällningskemikalie i reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan även användas vid målning av träfasader. Behandlingen ger träet en grå nyans som efter viss tid liknar den gråa yta som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och struktur finns kvar väl synlig efter behandling. En vanlig blandning är 700 gram järnsulfat i 10 liter vatten. Man kan tillsätta lite diskmedel för att minska ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår också i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande effekt. Men i själva verket så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget skydd mot fukt alls. (källa)
  8. Ett sätt att göra kadmiumfärgerna billigare är att tillsätta bariumsulfat som fyllningsmedel. Dessa innehåller ofta upp till 60% bariumsulfat och kallas för litoponer, till skillnad från koncentrerade eller rena färger. Det ger dock sämre färgstyrka och färgmättnad. Det rekommenderas att färger med mer än en viss andel bariumsulfat betecknas med tillägget " :1 ", till exempel "C.I. Pigment Yellow 37:1". (källa)
  9. Trots att Fernando Columbus, Christofer Columbus son och följeslagare, hävdade att spanjorernas första kontakt med kakaon skedde 30 juli 1502 på ön Isla de Guanaja (hette då Pinos) så var det inte Christofer Columbus som fraktade de betydelsefulla bönorna över Atlanten, utan Hernán Cortés 1528. De spanska conquistadorerna modifierade de aztekiska recepten till sin egen kultur genom att tillsätta rörsocker. Först 1580 började Spanien på allvar skeppa kakao till Europa och chokladfabriker konstruerades på Iberiska halvön. Dess rykte om att vara tillfredsställande och kunna förbättra sexlivet spreds över hela Europa. (källa)
  10. Knäck är en vanlig typ av hemgjort julgodis bestående av lika delar sirap, socker och grädde som kokas ihop och som ofta smaksätts med hackad mandel. När smeten har kokats ihop till lagom konsistens, som kan vara mjuk till mycket hård, beroende på tycke och smak, fördelas den i veckade små knäckformar av papper där den får stelna. Det har också varit vanligt att tillsätta till exempel skorpsmulor eller kokosflingor, för att dryga ut, och bakpulver, för att knäcken skall bli porös. Knäck görs traditionellt med ljus sirap, men det går även att använda mörk sirap för en mindre söt och mer påtagligt nötig smak. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.