Tillståndsgivande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tillståndsgivande

1. I Sverige startades sprututbytesverksamhet i Lund 1986 och Malmö året därpå. Under perioden 1986-1994 hade 10 stycken sprutbyten öppnats där socialutskottet, efter en utvärdering gjord av Socialstyrelsen presenterats, föreslog att begränsa antalet sprututbyten till 3 st. Fram till 2006 tilläts inga andra sådana lågtröskelverksamheter starta i Sverige. Sedan 1 juli 2006 ger lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler alla landsting möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet om tillstånd beviljas av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har utfärdat kompletterande föreskrifter (SOSFS 2007:2) om utbyte av sprutor och kanyler till personer som injicerar narkotika, samt SOSFS 2013:23 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:2) om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika, med anvisningar om ansökningsförfarande, krav på bemanning, kvalitet och rutiner, dokumentation samt återrapportering. Efter ändringarna är numera Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillståndsgivande myndighet. (källa)
2. Tidigare ansågs att de tre kronorna troligen kommit till Sverige med Albrekt av Mecklenburg och använts som rikssymbol första gången i hans sigill 1364. Symboliken med de tre kronorna skulle ha anknutit till Heliga tre konungar (tre vise män) på samma sätt som när de förekommer i bilder som illustrerar medeltida diktverk, till exempel Artursagan. År 1982 gjordes dock en upptäckt i Frankrike som ledde till en omdatering av lilla riksvapnet. I kardinalspalatset i Bayonne upptäcktes då nämligen bland en serie kungliga vapen från hela Europa målade år 1336 även de svenska tre kronorna. Då detta vapen härrör redan från Magnus Erikssons regeringstid har man tolkat de tre kronorna som symboler för de tre riken Magnus periodvis var kung över: Sverige, Norge och Skåne. De tre kronorna förekom dock redan på 1200-talet (se nedan). Lilla riksvapnet används av flera olika myndigheter bland annat på uniformen hos civilanställda vid svenska polismyndigheten. Användningen av lilla riksvapnet i andra än officiella sammanhang finns reglerad i lagar och förordningar. Tillståndsgivande krävs för att få använda riksvapnet i näringsverksamhet och prövas av Patent- och registreringsverket (PRV) som är mycket restriktiva till användandet. (källa)
3. Anvisningar om vattenskyddsområde ges av Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5. Inom vattenskyddsområdet gäller föreskrifter till skydd för vattnet så att det kan användas för vattentäkt under ett flergenerationsperspektiv. Det kan gälla restriktioner vad gäller schaktningsarbeten, bergvärme, spridning av gödsel och bekämpningsmedel m.m. Att kunna inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentäkt, kräver inte att vattentäkten är lagligförklarad. Lagligförklarande är normalt krav för vattentäkt, om det inte är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas. Lagligförklarande (tillståndsgivande) och inrättande av vattenskyddsområden är alltså numera skilda processer enligt skilda kapitel i miljöbalken. Eftersom vattenskyddsområden inrättas med stöd av 7:e kapitlet i miljöbalken, där också övriga skyddade områden ingår, till exempel naturreservat, och vattenresurserna finns i områden utanför kommunal kontroll, så kan vattenskyddsområde liksom övriga sådana skyddande områden (naturreservat, strandskyddsområden, miljöriskområden, kulturreservat m.fl.) betraktas som en grund för övrig kommunal planering, och inte som ett resultat när övrig kommunal markplanering är gjord. Detta ges också av att de naturgivna förutsättningarna för allmän vattentäkt är givna, dvs naturen styr var vattentäkt kan bedrivas. (källa)
4. Runstenar skyddas idag av 2 kapitlet avseende fornminnen i Kulturmiljölagen (KML). Samordnandet av vården av de svenska runstenarna görs av Riksantikvarieämbetet som har en stödjande och rådgivande funktion till länsstyrelserna. Länsstyrelserna är de som beställer vårdinsatser av externa entreprenörer i enlighet med 2 kap. 7§. De är också tillståndsgivande myndighet. Imålning av runstenar görs av runolog från Riksantikvarieämbetet för att säkerställa att inga feltolkningar görs av runorna och att inte färg som är skadlig (eller omöjlig att tas bort) används. Imålning görs när en runsten är rengjord - vilket är en åtgärd som beställes av länsstyrelsen. Eftersom varje rengöring av en runsten medför att en del av ytan försvinner ska detta göras så sällan som möjligt. (källa)