Tillönska Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder tillönska, varianter, uttal och böjningar av tillönska

Tillönska synonym, annat ord för tillönska, vad betyder tillönska, förklaring, uttal och böjningar av tillönska.

Vad betyder och hur uttalas tillönska

Tillönska uttalas till|önska och är ett verb -de.

Tillönska betyder:

Ordformer av tillönska

Aktiv

tillönska
infinitiv
tillönskar
presens
tillönskade
preteritum
tillönskat
supinum
tillönskande
presens particip
tillönska
imperativ

Passiv

tillönskas
infinitiv
tillönskas
presens
tillönskades
preteritum
tillönskats
supinum

Perfekt particip

tillönskad en
~ + subst.
tillönskat ett
~ + subst.
tillönskade den/det/de
~ + subst.

Tillönska är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Tillönska på Engelska

  • wish - a Merry Christmas to all the Anderssons!

Hur används ordet tillönska

  1. Det krävande yrket som kemist och professor gjorde att komponerandet gick långsamt. Han komponerade mest på ledigheter och då han var sjuk i hemmet. Därför tillönskade hans musikaliska vänner ofta honom dålig hälsa. 1869 började Borodin arbeta på operan Furst Igor som kan ses som en av hans mest karakteristiska kompositioner. Här varvar han romantiska melodier med eldiga orientaliska rytmer, till exempel i de ofta spelade polovtsiska danserna. Borodin skrev själv librettot och detta betraktas idag som ett mästerverk i sig. Borodin var inte klar med operan vid sin död 1887 (han dog under en bal av brusten kroppspulsåder). Furst Igor färdigställdes av Nikolaj Rimskij-Korsakov och Aleksandr Glazunov. Glazunov komponerade bl.a. hela uvertyren. (källa)
  2. Göteborgs Aftonblad skrev 1 december 1899 : Dusch, Göteborgs nya — och för öfrigt enda — "boulevardtidning", har nu utkommit med sitt profnummer. Tidningens redaktör är hr Emil Eggertz, förut väl bekant och värderad särskildt som krönikör. För tidningens lllustrationsafdelning sörjer den bekanta målarinnan fru Westfelt-Eggertz. Profnumret bjuder på ett godt och omvexlande innehåll, både skämt och allvar, och inledes med en vacker dikt af A. U. Bååth till en tafla af Per Ekström. Dusch vill, "som namnet antyder, i första hand bli en uppfriskande tidning". Den "skall försöka att låta allvar och skämt blandas i lagom proportion. Och om ni ibland skulle finna lite allvar på bottnen, där skämt lekt på ytan, så skadar det ju inte", heter det bland annat i red:ns friska "anmälan om ni så vill. Vi tillönska kollegan god fortsättning. (källa)
  3. Dikten, som är på 35 strofer, handlar om den norske missionskungen Olav Tryggvason och börjar, högst osedvanligt, med att diktaren vänder sig till kvinnorna för att utbe sig om deras uppmärksamhet. Detta visar att dikten nog aldrig varit avsedd att reciteras i någon konungs hall – utan snarare på en isländsk bondgård. Därefter följer en kort uppräkning av Olavs första bedrifter i Gårdarike och hans kristna missionsverksamhet i Norge samt på Island och Grönland. Också hans goda själsegenskaper prisas. Sedan kommer ett långt avsnitt om slaget vid Svolder och kungens fall samt de därpå följande järtecken och mirakler som Olav ansågs ha förorsakat. Men något försök till helgonförklaring av den norske kungen rör det sig inte om, diktaren nöjer sig med att tillönska Olav en evig salighet hos Gud. I diktens två sista strofer nämner Hallar-Stein sig själv som den tredje skald som – jämte Hallfred vandrädaskald (Hallfrøðr vandræðaskáld) och Bjarne (Bjarni skáld) – diktat en drapa om Olav, och han verkar vara, som Finnur Jónsson uttrycker det, inte så litet stolt över att ha bemästrat det svåra versmåttet. I formellt tekniskt avseende är dikten fulländad, men den uppvisar synliga lån eller influenser från tidigare skalder såsom Arnor jarlaskald (Arnórr jarlaskáld), ca 1012-ca 1075, och Einar Skulason (Einarr Skúlason), 1100-talet. Inte minst har Hallar-Stein lånat från den skald som han själv nämner, nämligen Hallfred vandrädaskald och dennes Olavsdrapa (Óláfsdrápa Tryggvasonar) som händelsevis har blivit bevarad i samma manuskript (Bergsbók) som Rekstefja. (källa)
  4. Andra Johannesbrevets blott tretton verser inleds med en hälsning från "den gamle till den utvalda frun och hennes barn" (2 Joh 1). Brevskrivaren ("den gamle") tillönskar nåd, barmhärtighet och frid (2 Joh 3). Därefter tar brevets budskap vid och "den gamle" betonar att han gladdes åt att några visat prov på trofasthet (2 Joh 4). Han uppmanar läsarna att älska varandra och hålla Guds bud (2 Joh 5–6). (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.