Vad betyder och hur uttalas tråddrageri
Tråddrageri uttalas tråd|drag|eri -et -er.
Ordformer och varianter av tråddrageri
Singular
- tråddrageri
- obestämd grundform
- tråddrageris
- obestämd genitiv
- tråddrageriet
- bestämd grundform
- tråddrageriets
- bestämd genitiv
Plural
- tråddragerier
- obestämd grundform
- tråddrageriers
- obestämd genitiv
- tråddragerierna
- bestämd grundform
- tråddrageriernas
- bestämd genitiv
Tråddrageri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tråddrageri
Vid Skultuna Bruk tillverkades då enligt en företagspresentation "...alla slags kokkärl och husgerådsartiklar av koppar, aluminium och mässing och ren nickel samt större kopparslageriarbeten för tekniska och industriella behof. Inom sistnämnda kategorin märkas helsvetsade aluminiumkärl, aluminiumrörledningar m.m." Företaget fick problem i samband med bildandet av fackföreningar och storstrejken 1909. Alla tre bolagen gick i likvidation. 1910 bildades det gemensamma Svenska Metallverken. Redan 1912 levererade bolagen stora mängder aluminium- och kopparkabel till byggandet av nya elkraftöverföringslinjer i Sverige. Efter en stor brand 1913 flyttades valsverket, rör- och tråddrageriet, kopparslageriet och pressverkstaden till Västerås. Bruket troddes vara anlagt 1611 till dess att privilegiebrevet med Karl IX:s signatur återfanns i Riksarkivet år 1922, varumärket var därför tidigare Skultuna 1611.
En annan person som skulle få stor betydelse för Munkfors bruks utveckling var Gustaf Jansson som blev brukschef 1884 efter att tidigare varit verksam i Amerika. Tillsammans med ingenjören A.G. Hellgren utvecklade han metoder för kallvalsning av stål vilket ledde till stora exportframgångar. Verksamheten har dock också omfattat profilverk för bandstål, manufaktur- och mekanisk verkstad, tråddrageri och fjäderfabrik. Som mest sysselsatte bruket 1 200 industriarbetare.
Den 22 november 1650 fick de privilegium att uppföra ett så kallat snidverk, för beredning av ämnesjärn till spiksmide, samt ett tråddrageri. Senare utökades bruket med två nya stångjärnshammare på gården Hammarbys mark, 200 respektive 250 meter söder om Bysjön. Stångjärnshamrarna lades ner i början av 1800-talet, medan spiksmedjorna var i gång till 1870-talet.
Åren 1884–1885 uppfördes den första martinsmältugnen i Fagersta, i samband med detta gick man helt över till att producera götstål och de lancashirehärdarna övergavs. Bakom moderniseringen av bruket vid denna tid låg Johan August Brinell, som var Fagersta bruks överingenjör 1882–1903. Ett nytt tråddrageri uppfördes 1885 för att ersätta det äldre för förstörts av brand. 1892 tillkom en andra martinugn, och samtidigt byggdes även götvalsverk, pumpverk, sågbladsverkstad, blåsmaskinsanläggning, elektrisk kraftstation och belysningscentral. 1893 uppfördes ett valsverk för vällfria rör, 1895–1896 uppfördes två nya martinugnar med förbättrad kapacitet, tubdrageri 1896–1897, 1898–1900 ett grov-, medium- och finverk. 1902–1903 ett nytt götverk, 1905–1906 en ännu större martinugn samt ett degelstålverk. 1910–1912 uppfördes tre martinugnar, 1912 ångreservstation, 1914 tre nya masugnar, 1915 laboratorium, tubdrageri samt sänk- och hejarsmedja, 1916 ombyggdes götvalsverket och anlades tackjärngjuteri, 1917 nytt tråddrageri och 1918 en ny vattenkraftstation.
Bruket uppgick år 1873 i det då bildade Graningeverkens AB med familjen Versteegh som huvudägare. Graninge bruk bestod då av tråddrageri samt spiksmedja. I slutet av 1800-talet etablerade företaget såväl massafabriker, sågverk som vattenkraftverk.
