Trettonårsåldern Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trettonårsåldern

1. Rob Hirst fick sina första riktiga trumpinnar på sin sjuårsdag och sitt första riktiga trumset när han var i tolv-trettonårsåldern. Strax därefter bildade han ett band med Jim Moginie på gitarr och keyboards och Andrew "Bear" James på bas. Själv sjöng han och spelade trummor. De hade sin första spelning 1971 under namnet Schwampy Moose. (källa)
2. Till en början gick Leffler i en privatskola. I trettonårsåldern kom hon till Wallinska skolan, grundad av biskop Johan Olof Wallin. Där utmärkte hon sig som en duktig elev, men kände sig också hämmad av samhället, som inte gav utrymme för utbildning åt kvinnor. Studiekamrater har också beskrivit henne som "mycket plikttrogen, men ändå munter, hjärteglad åt kamraternas framgång och utan allt öfvermod när hon haft någon egen, alltid jämn, öppen, ärlig, enkel, vänfast och godlynt". Leffler tillbringade ofta somrarna hos sin morfar, som var prost i Fogelås nära Hjo. Religionen kom att bli central under hennes uppväxt och hon läste som konfirmand för Johannes Rothlieb, vilken kom att utöva stort inflytande på henne. Detta märks inte minst i den opublicerade berättelsen En dröm från 1866. Hon konfirmerades pingsten 1866. Senare kom hon att bli aktiv som söndagsskollärare. (källa)
3. Vid 39 års ålder valde Pohjanen, som hade skrivit sedan trettonårsåldern, att bli författare istället för att fortsätta en akademisk karriär. (källa)
4. Ceza började rappa i trettonårsåldern och fick tillsammans med sin grupp Nefret sin första skiva, "Meclisi-ala-Istanbul", utgiven när han var tjugoett. Detta var 1998. Två år senare släppte Nefret skivan "Anhatar". Därefter gick Ceza och Nefret skilda vägar, eftersom Nefret mest ville spela Underground. (källa)
5. Håkan Skogsjö började släktforska redan i tolv–trettonårsåldern. Han var en av initiativtagarna till Genealogisk Ungdom, en släktforskarförening som den 5 februari 1977 grundades i hans hem som en regional förening för ungdomar i Västsverige. Föreningen kom dock snart att bli en rikstäckande organisation för alla åldersgrupper. Dess ambition var att ge ut olika publikationer till stöd för släktforskare, bland dem Genealogisk Ungdoms Tidskrift som utkom med sitt första nummer 1977 med Skogsjö som redaktör. Tidskriftens namn ändrades 1982 till Släkthistoriskt Forum. Skogsjö var en av de starkast drivande krafterna bakom bildandet av Sveriges Släktforskarförbund 1986, som fick en framgångsrik start och sin prägel tack vare att Genealogisk Ungdom uppgick med sina skrifter, varulager och lokaler i förbundet vid dess grundande den 25 oktober 1986. Skogsjö ingick såväl i den förberedande interimstyrelsen som i den första förbundsstyrelsen, han var förbundets vice ordförande 1986–1988. Släkthistoriskt Forum blev då förbundets tidskrift och Skogsjö fortsatte som redaktör till och med 1991. Som ett privat initiativ startade han i maj 1996 den släktforskarsajt som i september samma år övertogs av förbundet och blev Nättidningen RÖTTER (numera under namnet RÖTTER enbart), världens första dagstidning för släktforskare. Han var dess redaktör från starten till maj 2004. Han tog initiativet till det genealogiska diskussionsforumet Anbytarforum, som togs i drift den 13 december 1998. Han skapade också bilddatabasen Porträttfynd där skannade visitkorts- och kabinettsfotografier från 1800-talet och 1900-talets början kan laddas upp och kommenteras och på så sätt bevaras till eftervärlden. Han var perioden 1995–2013 redaktör för Släktforskarnas årsbok. Från 2013 är Skogsjö styrelseledamot i Arkiv Digital, som tillhandahåller digitaliserat källmaterial för släktforskare. (källa)