Trävaruhandel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trävaruhandel

1. Carl Hårleman beskriver staden som en bondby utan någon stadsnäring, 1805 hade staden 384 invånare. En brand 1846 förstörde större delen av staden. Återuppbyggnaden efter branden skedde efter en ny modern stadsplan med rätvinkligt gatunät. Sakta ökade invånarantalet, 1880 fanns där 620 invånare, och år 1900 961 invånare. Vid mitten av 1800-talet upprensades Kungsbackas hamn, och sjöfarten och trävaruhandeln fick viss betydelse. 1888 öppnades järnvägsstationen, på dåvarande Göteborg-Hallands Järnväg (numera del av Västkustbanan). Staden var i början av 1900-talet känd för sina låga kommunalskatter, 1931 hade endast Djursholm lägre skatter, något som drog många välbeställda pensionärer till staden. (källa)
2. Oslo blev Norges huvudstad omkring år 1300 under Håkon Magnussons tid som kung. Han anlade Akershus fästning och gjorde den till sitt residens. Under 1500-talet hämtade sig osloköpmännen från Hansans dominans, och sjöfart och trävaruhandel byggdes ut. (källa)
3. Nils Kreuger var son till Johan August Kreuger (1821–1887) och Christina Elisabet Lidman (1831–1878). Johan August Kreuger bedrev trävaruhandel i Kalmar. Nils Kreuger var kusin med Ernst August Kreuger (1852–1946), som var far till Ivar Kreuger. (källa)
4. När Marieholms Yllefabrik på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300, var Marieholm ett blomstrande industrisamhälle med cirka 1 200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser, utan även Åkarps gästgivaregård, mejeriet och Marieholms tegelbruk samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer. (källa)
5. Bergström anslöt sig 1856 till baptismen och var under några år medlem i styrelsen för Norrlands missionsförening och aktiv som predikant i Norrland, men ibland även längre söderut. 1870 emigrerade Bergström till USA, där han var verksam som baptistpredikant fram till 1873, varpå han började arbeta med tomtspekulationer samtidigt som han var anställd av Union Pacific Railroad som invandraragent. 1877 återvände han till Sverige och Sundsvall där han sysslande med trävaruhandel, men ruinerades på grund av misslyckade spekulationer. Han återvände därefter till USA där han fortsatte arbeta som invandraragent. Efter att ha blivit övertygad absolutist återvände han till Sverige för att bilda nykterhetsloger för att sprida nykterheten. 1879 bildade han i Göteborg Sveriges första nykterhetsloge och 31 mars 1880 Sveriges första storloge, och var en tid dess ordförande. Han utgav även tidningen Nykterhetskämpen. 1882 lämnade han åter Sverige och återvände till USA där han kom drev invandraragentur och sysslade med jordaffärer. Han grundade även staden Gothenburg i Nebraska 1882, där han slagit sig ner på en gård. (källa)