Tvätteri synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas tvätteri

Tvätteri uttalas tvätt|eri [-ri´] -et -er.

Ordformer och varianter av tvätteri

Tvätteri är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet tvätteri

Hagalunds tvätterimuseum är ett arbetslivsmuseum som ligger vid Masmovägen 20-22 intill Albysjöns strand i Vårby, Huddinge kommun. Det öppnade 1994 genom huddingekonstnären Olle Magnussons initiativ och var då Sveriges första museum med tvätteri som tema. Museet är inrymt i en tvättarfamiljs torklada från 1906 och intilliggande bostadshus från 1800-talets mitt. Museet drivs av Vårby-Fittja hembygdsförening.

Från mitten av 1800-talet och fram till 1960-talet förekom tvätteriverksamheter i kommunerna runt Stockholm. I Haninge kom de första tvätterierna igång kring 1800-talets mitt, vid något vattendrag eller hemma i någons kök under mycket enkla förhållanden. Här var tvättande under 1900-talets första hälft troligen den näring som näst efter jordbruket hade flest utövare. Kunderna var till största delen stockholmare. Tvätt var från början ofta en bisyssla för att dryga ut inkomsten från ett litet småbruk. Senare kom många att ha det som den enda och främsta sysselsättningen.

Söder om kvarteret planerades på 1960-talet Brommagrenen, en stadsmotorväg som skulle gå från Essingeleden via Stora Essingen och sedan på en bro över till Alvik och vidare till Bromma flygplats. Brommagrenen skulle ta en del av ångtvättens gamla tomt i anspråk och det blev en av anledningarna att inte återuppbygga tvätteriet. Området förvärvades 1964 av byggföretaget ABV. Motorvägen och bron till Bromma blev aldrig byggda men i deras trafikreservat anlades Tvärbanan med Alviksbron och hållplats Stora Essingen, invigd i juni 2000.

Föregångaren till Essinge Ångtvätt var Järlatvätten som låg vid Järlasjön i Nacka socken. Järlatvätten ägdes av medlemmar i familjen Wallenberg. Tvättföreståndarinna hette Oscara Abrahamsson (1877-1951), utomäktenskapligt barn till André Oscar Wallenberg. När klagomålen om tvätteriets vattenföroreningar blev för många letade man efter en ny plats att etablera sig på. Den platsen fanns på Stora Essingen där fastighetsbolaget AB Stora Essingen (med Wallenbergintressen i styrelsen) 1904 köpt merparten av ön. AB Stora Essingens affärsidé var att skapa ett mönstersamhälle i stil med Saltsjöbaden kallat Essinge Villastad. Projektet misslyckades dock och 1925 anmälde bolaget likvidation.

Mellan 1850 och 1885 växte Stockholm explosionsartat, folkmängden ökade från 93 000 invånare till 216 000. Industrialiseringen hade kommit igång och mängder av människor flyttade in från landsbygden. Fabriker, byggarbetsplatser, tvätterier och serviceinrättningar, samt borgerliga hushåll, fylldes av kvinnlig arbetskraft. De flesta ogifta. Under 1860-talets första hälft föddes nästan 41 procent av alla barn i Stockholm av ogifta mödrar.

Efter ryska revolutionen 1917 kom området att tillhöra den nya nationen Finland och klostret övertogs av den Finska ortodoxa kyrkan. Under mellankrigstiden fanns på Valamo omkring 100 munkar, cirka 25 kvinnliga pilgrimer som arbetade i trädgården och på tvätteriet samt ett hundratal anställda skogsarbetare. Klostrets religiösa verksamhet var omfattande med bland annat ortodoxa kyrkomöten, tidningsutgivning, skola för pojkar och undervisning i ikonmåleri.

1900–1950 inrättades tvätterier som antingen blev en egen verksamhet eller en binäring till jordbruken. Omkring ett hundratal tvätterier lär ha funnits på 1940-talet. Samtidigt etablerades ett antal trädgårdsmästerier varav de flesta låg i Tungelsta.

Sången handlar om en ung flicka som sommarjobbar på ett tvätteri, och som är sångens berättarröst. Hon träffar där "Hanna från Arlöv", en kollega som beskrivs som en "kärring", "tant på femti år" och "kommunist". Hanna, som bland annat är upprörd över tvätterichefens "profit" organiserar i sången en vild strejk i protest mot att de inte har någon fläkt på tvätteriet trots att det är mycket hett ("fyrtio grader varmt") där. Strejken leder till att tvätteriet får en fläkt, om än en liten och ynklig, men protesten i sig imponerar på den unga tjejen som konstaterar att "jag lärde mej att fajtas".

Kemikaliehantering (till exempel kemisk industri, bränslestationer, tvätterier, sjukhus, tryckerier).

Unilever kan sägas ha varit verksamt i Sverige under hela 1900-talet. Lever Brothers startade ett försäljningsbolag i Sverige, AB Lever Brothers, 1911. 1923 inleddes satsningen på egen tillverkning i Sverige när en fabrik i Nyköping köptes. 1928 startas tvålfabriken Sunlight av Lever Brothers. 1939 bildades AB Suma, först som ett dotterföretag till Sunlight. Företagets uppgift var att förse kommersiella tvätterier med lämpliga tvättmedel i större förpackningar än vad Sunlight kunde erbjuda. Senare utvidgades kundkretsen med restauranger/storkök, kommunala och statliga institutioner samt livsmedelsindustrier. AB Sumas produkter hade ofta prefixet Suma som i Sumetta (tvättmedel), Sumazon (maskindiskmedel), Suma (storköksprodukter). Många av dessa namn blev internationella och lever kvar ännu trots namnbyten på företaget.

Tvätteri på Engelska

laundry