Ungdomsår Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder ungdomsår, varianter, uttal och böjningar av ungdomsår

Ungdomsår synonym, annat ord för ungdomsår, vad betyder ungdomsår, förklaring, uttal och böjningar av ungdomsår.

Vad betyder och hur uttalas ungdomsår

Ungdomsår uttalas ung|doms|år och är ett substantiv plural.

Ordformer av ungdomsår

Plural

ungdomsår
obestämd grundform
ungdomsårs
obestämd genitiv
ungdomsåren
bestämd grundform
ungdomsårens
bestämd genitiv

Ungdomsår är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet ungdomsår

  1. Under de senaste decennierna har den genomsnittliga åldern för när en ungdom begår sitt första brott och blir arresterad för detta sjunkit kraftigt. Ungefär 60 till 80 procent av barn och ungdomar har varit delaktiga i någon form av ungdomsbrott. Det kan handla om allt från statusbrott (röka tobak eller dricka alkohol som underårig, "rymma hemifrån" och skolk) till egendomsbrott och våldsbrott. Att så många unga begår brott är inget skäl till oro utan kan ses som normalt ungdomsbeteende. De flesta ungdomar som bryter mot lagen tenderar att engagera sig i brottsliga aktiviteter som inte innebär våld. Antalet brottsliga tillfällen är också lågt, från ett tillfälle till några få. Det är när det lagöverträdande beteendet upprepas ett flertal gånger och börja innehålla våldshandlingar som ungdomars felande sannolikt kommer att bli ihållande även efter ungdomsåren, och dessutom tillta i omfattning och allvarlighet. I det senare fallet är sannolikheten stor att de redan innan ungdomsåren började bryta mot regler och uppvisa ett antisocialt beteende. (källa)
  2. Bernström studerade konst vid Valands målarskola i Göteborg och Tekniska skolan i Stockholm som följdes upp med studier vid Konstakademien 1899-1903 och en kortare studietid i Köpenhamn. Under studietiden vid akademien fick han fina vitsord och stipendier samt den Kungliga medaljen 1903. Bernström är ett tragiskt konstnärsöde då han 1905 intogs på sinnessjukhus först på Sankt Jörgens sjukhus där han vistades den längsta tiden och senare på Lillhagens sjukhus. I hans konst från ungdomsåren framställer han sig som en akademiker, porträtten uppvisar en tydlig influens av Rembrant och han var en skicklig marinmålare ofta med verk i stora format. 1949 ställdes målningen Vinga Sand ut på Rapps konsthandel i Stockholm och målningen mätte 218x275 cm, övriga stora monumentalmålningar var figurkompositionen Job som kom att bli hans sista stora arbete. I målningen framställde han ett stort antal figurer i naturlig storlek. Medan hans målningar i mindre format ofta framställer mariner, landskap och arbetssituationer. Eftersom hans produktion under ungdomsåren inte ställdes ut och ytterst sällan såldes kom hans konstnärskap och hans tidigare konst att gå spårlöst förbi. Mer uppmärksammad blev den konst han producerade under sin sjukdomstid. När hans konst förekom i pressen nämndes inte hans namn utan han beskrevs som plankstrykaren från Hökälla. Fram till 1927 då hans intresse för målning upphörde målade han konstverk på planken som fanns på Sankt Jörgens som var av ett betydande konstnärligt intresse. Målningarna utfördes i ett obeständigt material och enligt en uppgift målade han med en blandning av jord och tuggat bröd så verken finns bara bevarade genom fotografier. Konsten visar spår av hans sinnessjukdom men bär tydliga spår av kunnighet som han skaffade sig under läroåren och har som i Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson sjukhusproduktion en skaparförmåga med ökad frihet och modulerade uttryck. Att han vid första världskriget inte tankemässigt slutit sig helt vittnar en del målningar där han illustrerat politiska händelser och bilder som uttrycker en vånda över människans villkor. Doktor Hans Forssman skrev 1946 en artikel om de sinnessjukas konst där han återger ett par reproduktioner av Bernströms plankmålningar. (källa)
  3. Karl Marx menade att kapitalismen, på grund av den arbetsdelning som inträdde med den moderna industriella kapitalismen och som fick till följd att den "frie" hantverkaren trängdes in i gigantiska fabriker, gjorde att arbetaren blev förfrämligad (alienerad). Proletariatet alienerades från produkten av sitt arbete, och därmed från själva arbetet. Eftersom Marx ansåg att arbetet var uttrycket för mänsklighetens samverkande natur när den utspelade sig inom ramen för ett bristsamhälle, ansåg han att denna alienation också ledde till att människor alieneras från sin egen mänsklighet och därmed alla andra människor. Marx utgick ifrån att människan kom i kontakt med sitt sanna väsen först då hon fick utlopp för sin kreativitet (sitt arbete), men då detta inte görs på hennes egna villkor, tappar hon kontakten med sig själv. I den utvecklade industriproduktionen förvandlas människan till blott en kugge i en större maskin hon inte råder över och som får henne att känna sig främmande och maktlös inför det hon skapar eller producerar och hela den värld hon lever i. Han ansåg att alienationen som genomsyrar samhället skapas av skillnaden mellan arbete och kapital, den så kallade sociala arbetsdelningen. När Marx bröt med Ludwig Feuerbachs antropologiska filosofi kring år 1845 upphörde han också att prata om människans alienation och termen förekommer ytterst sparsamt i hans texter efter det. Vissa författare (exempelvis Ernest Mandel) menar att man i den "mogne" Marx' ekonomikritiska arbeten kan finna en historisk alienationsteori, till skillnad från ungdomsårens antropologiska. (källa)
  4. Mot denna forskarpersonlighet liksom mot ungdomsårens djärvt polemiska lynne kontrasterar hos den mogne mannen en lynnesart, präglad av religiöst grubbel, djup misantropi och förtvivlan över en samhällsutveckling han inte förstod. (källa)
  5. Han var son till fattigvårdsinspektorn Johan Spångberg och Anna Maria Håkansson och från 1865 gift med Amalia Charlotta Jacobson. Spångberg arbetade först som bokhållare vid fattigförsörjningsinrättningen i Göteborg. Genom sin bekantskap med genremålaren Peter Eskilsson väcktes hans intresse för konst. I början av 1850-talet vistades han tillsammans med Eskilsson en tid i Düsseldorf där han bedrev konststudier. Det är inte klarlagt för vem han studerade men det är troligt att han studerade för Adolph Tidemand som var Eskilssons lärare. Hans föräldrar ansåg att han borde söka sig till ett yrke som gav säkrare existensvillkor så han gav upp sina konstnärsplaner och utbildade sig till yrkesmålare där han vann burskap som målarmästare i Göteborg 1856. Av ungdomsårens konstnärliga produktion märks ett antal porträtt i bröstbild av föräldrarna, brodern och andra släktingar. Förutom porträtt består hans konst av genremålningar, mariner och landskapsskildringar. En av hans marinmålningar köptes 1865 av Göteborgs konstförening som senare skänkte tavlan vidare till Göteborgs konstmuseum han är även representerad vid Göteborgs historiska museum. (källa)
  6. Vilhelm Moberg: Småländskt folkliv: uppsatser och berättelser från Vilhelm Mobergs ungdomsår (LT, 1982). (källa)
  7. Nils Ferlin hade vid tiden för utgivandet av den här diktsamlingen (som dessutom var den sista för hans del eftersom han gick bort innan utgivningen) genomgått en del traumatiska saker i livet såsom faderns död under tidiga ungdomsår och moderns under de senare vuxna åren. Han hade rönt flera framgångar i livet och var en av Sveriges mest folkkära och citerade författare. (källa)
  8. Katte lärde känna den åtta år yngre kronprins Fredrik, sedermera kung Fredrik II, under dennes ungdomsår och de inledde en nära vänskapsrelation i samband med att de båda erhöll privatundervisning i matematik och mekanik. Kronprinsen såg upp till den mer världsvane Katte och visade honom stort förtroende. De delade även intresset för poesi och spelade båda flöjt. Den samtida memoarförfattaren Karl Ludwig von Pöllnitz beskrev relationen som "mellan en älskare och dennes älskade". (källa)
  9. Magister Mathias var en känd man med klassisk skolning, han studerade i Paris och blev magister i teologi och författande. Under sina ungdomsår skapade han verk inom poetik och retorik. Testa nucis, "Nötskalet", är ett av hans mest kända verk, en handbok i retorik som beklagligtvis är ofullständigt bevarad. Magister Mathias skrev även handböcker för predikanter, mest framstående är en gigantisk uppslagsbok till Bibeln. Tyvärr har även den största delen av detta verk gått förlorat. Utöver det skrev Magister Mathias en kommentar till Uppenbarelseboken samt boken Homo conditus som gav en översikt över den katolska trosläran i sin helhet. Ett urval ur denna gavs ut på svenska år 1986, '"Vägen till Jerusalem". (källa)
  10. Lovisa Sandström var under sina ungdomsår en framgångsrik kanotist med ett flertal medaljer i SM, NM och EM och ingick i svenska landslaget. Efter Kanotgymnasiet i Nyköping studerade hon bland annat juridik och utbildade sig senare till idrottslärare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Därutöver har hon även genomfört andra utbildningar, bland annat till personlig tränare, kostrådgivare, gruppträningsinstruktör samt kurser inom idrottspsykologi. Sandström arbetade som personlig tränare på bland andra Sats och arbetade även två år som idrottslärare på det kommunala gymnasiet YBC i Nacka. Sandström medverkade under flera år som träningsexpert i Nyhetsmorgon på TV4 och har sedan 2015 varit föreläsare inom träning och hälsa. 2013 medverkade Sandström i TV-programmet Gladiatorerna, där hon tog sig till semifinal. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.