Uppbåd synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas uppbåd

Uppbåd uttalas upp|båd -et; pl. uppbåd.

Uppbåd betyder (finl. äv.) mönstring och inskrivning.

Ordformer och varianter av uppbåd

Uppbåd är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet uppbåd

En aktion företagen av ett uppbåd av poliser som söker efter förbrytare, misstänkta eller bevismaterial benämns polisrazzia, när det sker plötsligt och i sådan omfattning att en misstänkt eller förrymd inte ska kunna slinka undan. Detta sker ofta med speciell samordning och planering vid tillslag mot organiserad brottslighet, såsom droghandelsligor, maffia, sexbrottsnätverk och kriminella gäng.

Från och med Alsnö stadga 1280 tillfördes soldater till rytteriet av personer som kunde sätta upp en ryttare med tillhörande utrustning och stridshäst varvid personen fick skattebefrielse (frälse) i utbyte. Personen kunde själv ställa upp som ryttare eller leja någon annan. Det var få som hade råd med detta, och det var vanligt att kronan värvade soldater (ofta utländska) eller använde uppbåd. Sjötrupperna organiserades av ledung.

Det var franska revolutionen, som åter väckte den allmänna värnplikten till liv. Först vädjade man till frivilligheten (1791). Men då denna utväg inte räckte till tillgreps även tvångsrekrytering (1792), och slutligen skedde 1793 uppbåd i massa, varefter genom 1798 års konskriptionslag alla män mellan 20 och 25 års ålder förklarades skyldiga till krigstjänst. Medelst denna allmänna värnplikt (tillsammans med värvning) fyllde Napoleon I sina härar, och då de inkallade soldaterna tämligen godtyckligt hölls kvar i tjänst, betydde bestämmelsen om tjänstetidens begränsning inte mycket. För att kunna motstå de franska härarna nödgades övriga stater så småningom byta ut värvningen mot allmän värnplikt, vilket fullständigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvärn). Den nya anordningen sattes fullständigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvärnslagarna 1814 och 1815, som införde allmän värnplikt utan rätt att "sätta man i sitt ställe". Därvid kunde dock ej på långt när alla värnpliktiga inkallas till verklig tjänstgöring, oaktat tjänstgöringstiden nedsattes ända till två år. I alla övriga stater på Europas fastland byggdes härordningen efter 1815 också på allmän värnplikt (med rätt till friköpning eller att sätta man i stället), varvid dock i allmänhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjänstgöring och där kvarhölls längre tid eller ock en del manskap ersattes med sådana, som gjorde tjänst in i andras ställe eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika åtgärder kom man småningom ifrån värnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och från fördelen att äga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull armé.

I Preussen inrättades 1813 en landstorm som omfattade alla vapenföra män i åldern 15-60 år, vilka inte tillhörde hären eller lantvärnet. Vid första världskrigets utbrott omfattade den tyska landstormen de tre yngsta och de sju äldsta värnpliktiga årsklasserna. I Österrike-Ungern organiserades den sedan 1500-talet befintliga landstormen 1886 och omfattade 1914 de 2 yngsta och de 10 äldsta årsklasserna, fördelade på två uppbåd. Motsvarande organisationer var i Frankrike territorialarméns reserv (sju årsklasser), i Ryssland riksvärnet (fem årsklasser), i Italien territorialmilisen (sju årsklasser). Under andra världskriget kom Volkssturm att utgöra en motsvarighet till den äldre landstormen.

Folkuppbådsarméerna hade varit på tillbakagång, men fick en renässans i Frankrike under de franska revolutionskrigen. I Frankrike uppstod värnplikten som en förutsättning för Napoleon I:s massarméer, och regeringar runtom i Europa provade snart olika varianter av det franska systemet. I Österrike-Ungern organiserades under Napoleonkriget ett lantvärn till hemlandets försvar. Efter 1867 utvidgades lantvärnet till att bli en för vardera Österrike och Ungern med aktiva armén jämställd organisation, om än med svagare kadrar än den reguljära armén. Med de vanliga värnpliktsarméernas införande kom lantvärnet att bli benämningen på en andra linje, ofta bestående av äldre årsklasser. I Tyska riket bildade lantvärnet 2:a linjen inom krigsmakten och omfattade, delat på två uppbåd, 11 årsklasser närmast efter aktiva armén och dess reserv. Inom marinen benämndes lantvärnet Seewehr. I Storbritannien och Frankrike utgjorde territorialarmén motsvarande organisationer, i Ryssland, reservens 2:a uppbåd, i Italien mobilmilisen, i Japan kobi.

Ledungen syftade till att ställa till konungens förfogande en folklig krigsstyrka gentemot andra riken eller emot vikingar och sjörövare. Ledungen skilde sig dels från bondehärar och uppbåd man ur huse som kunde tillgripas till rikets försvar, dels från konungens hirdmän. Varje år hade kungen rätt att i viss ordning bjuda ut ledung. Den storman som ensam förmådde utrusta ett ledungsskepp åtnjöt enligt vissa lagstadganden särskilda förmåner. Redan inom ledungsordningen kan man alltså se begynnelsen till bildandet av ett frälse.

Internationellt och historiskt har medborgargarden verkat i många länder och tider. I USA finns en väldokumenterad historia av medborgargarden som blandat politik och religion, och har historiskt fram till nutid ofta en prägel av extremism och högerpolitik knuten till historisk amerikansk raspolitik. Medborgargarden eller liknande uppbåd har i USA:s sydstater i historisk tid varit ansvariga för misshandel eller lynchningar av svarta personer som inte följt den traditionella ordningen och rasuppdelningen. I vissa situationer kan tillfälliga uppbåd eller organiserade medborgargarden också vara ansvariga för eller delaktiga i än allvarligare våldshandlingar, som exempelvis pogromer. Till följd av konflikten i Nordirland mellan lojalister (främst bestående av protestanter) och republikaner (främst bestående av katoliker) uppstod det medborgargarden vilka ägnade sig åt att bestraffa vad de menar var kriminella, men även terrorbrott. Det finns i nutid både politiskt och religiöst betonade medborgargarden och andra personer som utövar hedersförtryck, religionsförföljelse och rasistiskt våld.

Uppbåd betecknar en stor grupp personer som sammankallats för ett särskilt syfte, i regel en militär eller polisiär åtgärd. Kommer troligtvis av tyskans Aufgebot med samma betydelse. I historiska sammanhang används termen för olika former av militär mobilisering. I överförd betydelse kan med uppbåd även menas helt andra folksamlingar.

Uppbåd på Engelska

band

force, crowd, troop, posse, a group of people who have gathered for a particular purpose