Utbildningsutskott Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder utbildningsutskott, varianter, uttal och böjningar av utbildningsutskott

Utbildningsutskott synonym, annat ord för utbildningsutskott, vad betyder utbildningsutskott, förklaring, uttal och böjningar av utbildningsutskott.

Vad betyder och hur uttalas utbildningsutskott

Utbildningsutskott uttalas ut|bild|nings|ut|skott och är ett substantiv.

Ordformer av utbildningsutskott

Singular

utbildningsutskott
obestämd grundform
utbildningsutskotts
obestämd genitiv
utbildningsutskottet
bestämd grundform
utbildningsutskottets
bestämd genitiv

Plural

utbildningsutskott
obestämd grundform
utbildningsutskotts
obestämd genitiv
utbildningsutskotten
bestämd grundform
utbildningsutskottens
bestämd genitiv

Utbildningsutskott är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet utbildningsutskott

  1. Hon var civilminister i regeringen Carl Bildt och ansvarade för statlig förvaltning, kommuner och landsting, länsförvaltning, jämställdhet, konsumentskydd och ungdomsfrågor. Som riksdagsledamot var hon invald i Stockholms läns valkrets. Hon var bland annat ordförande för Kulturutskottet 1998–2002, vice ordförande för Justitieutskottet 2006–2010 och ledamot av Utbildningsutskottet 1994–1998 samt 2002–2006. Davidson är sedan 2011 ordförande i Svenska Unescorådet. (källa)
  2. Hemspråk, det språk eller de språk som talas i hemmiljö, när detta skiljer sig från det språk som i huvudsak talas ute i samhället. Termen användes i det svenska utbildningsväsendet från 1968 (då hemspråksundervisning infördes) fram till 1996, då regeringen beslutade att begreppet skulle ändras till "modersmål" for att "lyfta fram betydelsen av undervisningen och markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan" (Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UBU12. Därför används idag termen modersmålsundervisning istället för hemspråksundervisning. Termen exkluderar dock undervisning i svenska språket, vilket vållar en hel del förvirring, eftersom svenska språket givetvis är modersmål för majoriteten av eleverna och "modersmålsundervisning" tidigare betytt undervisning i svenska. Begreppen "hemspråk" och "hemspråksundervisning" används dock fortfarande flitigt, både i tidningar och i daglig konversation, eftersom det på ett enkelt sätt kan särskilja undervisningen i minoritetsspråk och invandrarspråk från undervisningen i svenska. (källa)
  3. Petersens politiska engagemang började på gymnasiet, då hon gick med i Det Konservative Folkeparti 1931. Hon engagerade sig bl.a. i kvinnofrågor och upprättade ett lokalt kvinnoförbund i Kolding 1936. Hon blev invald i Koldings stadsfullmäktige 1943, ett mandat som behöll till 1949, som den yngsta kvinnliga kommunalpolitikern i Danmark. Hon var bl.a. ledamot i stadens social-, förskole-, och utbildningsnämnder. Hon kom in i Folketinget som suppleant för Flemming Hvidberg 1959. Hon fick behålla detta mandat i samband med Hvidbergs död samma år. Samma år gifte hon sig med partikollegan och professorn Orla Strange Petersen. I Folketinget satt hon bl.a. i social- och utbildningsutskotten, var ledamot i Kvindekommissionen (1965-1974) och Folketingets grönlandsfond (1973), samt konservativ representant i Statens Kunstfond från 1964. Hon utmärkte sig även i ett antal sakfrågor, bl.a. som förespråkare av att Danmarks Radios TV-monopol skulle upphävas, som kritiker av Christiania och upprättandet av Roskilde Universitetscenter och som motståndare av statligt stöd till Jens Jørgen Thorsens Jesusfilm. Hon var även morståndare av legaliseringen av pornografi. Hon förlorade sitt mandat i valet 1973. (källa)
  4. Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon satt i kulturutskottet 1971–1973, i justitieutskottet 1971–1973, i utbildningsutskottet 1976–1978 samt 1979–1982 och var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 28 december 1973–8 oktober 1976. När hon utnämndes den 4 januari 1974, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917, denne var drygt 31 år vid utnämningen. (källa)
  5. I valet 2002 valdes Danielsson in i Sveriges riksdag. I riksdagen arbetade han till en början i bostadsutskottet och näringsutskottet. 2005 flyttade han till utbildningsutskottet, där han fick ansvar för gymnasiefrågorna, högre utbildning och forskning. I valet 2006 omvaldes han till riksdagen och blev gruppledare för Moderaterna i utbildningsutskottet. Det uppdraget lämnade han efter en dryg månad för att återvända till Helsingborg, där han 2006–2010 ledde Moderaterna och den femklöverkoalition som styrde Helsingborgs stad. Efter valet 2010 blev han den första kommunstyrelseordföranden i Helsingborg som återvalts sedan 1970-talet och ledde under mandatperioden en treklöverkoalition som styrde Helsingborg i minoritet. I valet 2014 blev Peter Danielsson den mest kryssade i Helsingborg och lyckades få förnyat förtroende som kommunstyrelsens ordförande. Moderaterna i Helsingborg lyckades bättre än i alla andra av de 15 största städerna. (källa)
  6. Mellan 2006 och 2018 var hon riksdagsledamot, med presidieuppdrag i trafikutskottet, socialutskottet och senast utbildningsutskottet. Den 8 mars 2018 utnämndes hon till barn-, äldre- och jämställdhetsminister efter Åsa Regnér. Efter valet 2018 och perioden av övergångsregering utnämndes hon i januari 2019 till Sveriges socialminister. (källa)
  7. I riksdagen var han ledamot i socialförsäkringsutskottet 2006–2018 och ledamot i Nordiska rådets svenska delegation 2014–2018. Han var även suppleant i EU-nämnden, miljö- och jordbruksutskottet och utbildningsutskottet, samt extra suppleant i socialutskottet och utbildningsutskottet. Staxäng satt i den parlamentariska pensionsgruppen i riksdagen 2010–2018. (källa)
  8. Kristersson inträdde 5 oktober 1991 som ersättare för Margaretha af Ugglas i riksdagen från Stockholms kommuns valkrets. Han var därefter ordinarie riksdagsledamot från riksdagsvalet 1994 fram till våren 2000. Under denna period i riksdagen var han i olika perioder ledamot i socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. Han var under några år även vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. Han lämnade riksdagen våren 2000 för att arbeta för IT-företaget Connecta. (källa)
  9. Som medlem av folketinget har Bundsgaard innehaft en mängd poster i olika utskott, däribland i utbildningsutskottet och justitieutskottet. En av de viktigaste posterna hon har haft var som partiets försvarspolitiska ordförande och därmed som medlem av folketingets försvarsutskott. Hon tillträdde dock posten precis sedan ett stort försvarsavtal på fem år ingåtts, vilket gjorde att en stor del av försvarspolitiken var bunden till detta. Hon sade sig dock räkna med att hon under sin första tid som ordförande skulle komma att arbeta med att rätta upp på de problem som skulle komma att uppstå i samband med det nya avtalet. Och problem blev det när den socialdemokratiska finansministern Mogens Lykketoft planerade besparingar inom försvaret (c:a 50 miljoner dkr), kriminalvården (c:a 25 miljoner dkr) och polisväsendet. Dessa besparingar var en del av regeringens plan på att spara 500 miljoner danska kronor inom staten och planerades gå direkt till statskassan. Men de borgerliga partierna i folketinget ansåg att dessa planer gick emot det försvarsavtal som hade ingåtts tidigare under året och även i det ena regeringspartiet, Det Radikale Venstre, väckte finansministerns sparplaner en viss uppståndelse. Bundsgaard ansåg att besparingarna kunde genomföras om de inte påverkade försvarets aktiviteter och att pengarna i sådana fall skulle gå till vårdsektorn. (källa)
  10. Högskoleverket (numera Universitetskanslersämbetet) har på Tobias Krantz och Jan Björklunds uppdrag genomfört en kvalitetsgranskning av lärosätenas grundutbildning enligt en ny metod, där man främst bedömer examensarbetens kvalitet, i förhållande till Högskoleförordningens så kallade nationella examensmål, det vill säga studenternas resultat istället för att som vid tidigare utvärderingar bedöma lärosätenas interna kvalitetsutvecklingsprocesser. Kritik mot metoden omfattar främst att bedömningen inte är jämförbar med internationella kvalitetsgranskning, men också att resultatet påverkas av studenternas förutsättningar och tidigare studier, och inte bara av lärosätets undervisning. Högskoleverkets generaldirektör Anders Flodström avgick från verket juni 2010 och verkets huvudsekreterare Lena Adamson lämnade myndigheten kort därefter på grund av konflikten kring utvärderingssystemet. Den europeiska organisationen ENQA (som Högskoleverket idag är medlem i "under review") kritiserar verket för att inte uppfylla de "European Standards and Guidelines" (ESG) för nationella utvärderingssystem som europeiska utbildningsministrar skrivit under inom ramen för Bolognaprocessen . Svenska utbildningar och svenska studenter riskerar därmed enligt kritiker att få svårigheter att bli erkända utanför Sveriges gränser. Några ideologiska motsättningar mellan regeringen, oppositionen eller akademin finns inte i att utvärderingen av svenska högskoleutbildningar ska ha ett större fokus på resultat än tidigare. Motsättningarna gäller metodiken hur detta görs och att departementet självt har tagit fram en egen modell som enligt den europeiska expertgruppen inte kan betraktas som ett kvalitetssystem på grund av metodologiska brister och att den enbart mäter resultat, inte alls process. Bristerna beskrivs bland annat i en rapport framtagen på uppdrag av SNS. Frågan väckte tre interpellationsdebatter i riksdagen och Utbildningsutskottet begärde en särskild granskning av systemets konsekvenser, som utförs av Universitetet i Århus. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.