Utsädesförening synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas utsädesförening

Utsädesförening uttalas ut|säd|es|för|en|ing.

Ordformer och varianter av utsädesförening

Utsädesförening är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet utsädesförening

Nilsson blev filosofie licentiat 1883 samt filosofie doktor och docent i botanik i Lund 1886, assistent vid Sveriges utsädesförenings förädlingsanstalt vid Svalöv 1888 och var föreståndare för samma anstalt 1890-1924. Han fick 1902 professors titel.

Sylvén blev filosofie doktor i Uppsala 1906, assistent vid Bergianska trädgården samma år, lärare vid Skogsinstitutet 1909 och var avdelningsföreståndare vid anstalten för förädling av olje- och textilväxter vid Sveriges utsädesförening i Svalöv 1918-1938. Sylvén var en av initiativtagarna till den svenska skogsträdsförädlingen och var från 1938 till 1949 den förste föreståndaren för Föreningen för växtförädling av skogsträd i Svalöv.

Carl Henrik Adolf Blûm var son till överste Adolph Michael Blûm. Han genomgick Karlstads läroverk och Sjögestads lantbruksskola i Östergötland och tjänstgjorde därefter som inspektor på flera egendomar i Östergötland. 1855-62 var han ägare till Ullvi gård i Västmanland och arrenderade därefter Normestorp i Slaka socken samt senare Ekholmen i Landeryds socken och Högåsa, Vågerstad och Säby i Ljungs socken. 1867-1900 var han sekreterare i Östergötlands läns hushållningssällskap. Blüm var sekreterare för styrelsen inför 14:e allmänna svenska lantbruksmötet i Norrköping, förståndare för frökontrollanstalten i Linköping 1878-1900, ombudsman för länets försäkringsbolag mot hagelskada 1878-1901 och ordförande i Föreningen för inhemsk fröodling från instiftandet 1879. Blüm representerade hushållningssällskapet bland annat i Sveriges utsädesförenings större styrelse 1888-1900 och vid ett flertal alntbrukssammanträde. Han erhöll pension från sin tjänst 1900 men fortsatte att sköta tjänsten fram till kort före sin död. Blûm blev riddare av Vasaorden 1876, ledamot av Lantbruksakademien 1887 och riddare av Nordstjärneorden 1891.

Nilsson avlade agronomexamen vid Alnarps lantbruksinstitut 1925 samt blev vid Lunds universitet filosofie kandidat samma år, filosofie licentiat 1931 och filosofie doktor 1933. Han var förädlingsledare på Weibullsholm 1925-1931, filialföreståndare vid Sveriges utsädesförening 1931-1938, avdelningsföreståndare där 1938-1941 och e.o. föreståndare för statens trädgårdsförsök 1941. 1946 blev han föreståndare där och var professor vid Alnarps lantbruksinstitut 1946-1963 (rektor 1954-1963). Åren 1963-1970 var han professor i frukt- och bärodling vid Lantbrukshögskolan.

Mellan 1911 och 1913 studerade han vid Ultuna lantbruksinstitut, och mellan 1913 och 1914 studerade han vid Uppsala Universitet. Under 1915 och 1916 var han föreståndare för Östergötlands filial vid Sveriges utsädesförening. Mellan 1916 och 1927 var han i samma förening försteassistent vid föreningens huvudsäte i Svalöv. Samtidigt som han var försteassistent arbetade han som extralärare vid Fridhems folkhögskola. Mellan 1922 och 1924 var han dessutom lärare vid Svalövs fortsättningsskola.