Synonym till väder
Vad betyder och hur uttalas väder
Väder uttalas väder vädret; pl. väder, best. pl. vädren.
Väder betyder gå till väders stiga.
Ordformer och varianter av väder
Singular
- väder
- obestämd grundform
- väders
- obestämd genitiv
- vädret
- bestämd grundform
- vädrets
- bestämd genitiv
Plural
- väder
- obestämd grundform
- väders
- obestämd genitiv
- vädren
- bestämd grundform
- vädrens
- bestämd genitiv
Väder är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet väder
Plagget är kanske mest använt som praktiska arbetskläder och fritidskläder, ofta till exempel vid fiske. De används också av barn, särskilt under höst, vinter och vår. På många förskolor och skolor är det obligatoriskt att föräldrar förser sina barn med galonbyxor som de skall använda vid utomhusvistelse i regnigt, vått och slaskigt väder. På sommaren brukar barnen ha galonbyxor vid regnigt väder.
Geovetenskap (geovetare) omfattar de vetenskaper som studerar planeten jorden och dess historia. Atmosfären, biosfären, hydrosfären och geosfären (fasta jorden) utgör samverkande system som analyseras med fysikaliska, kemiska, biologiska och matematiska metoder. Dessa samverkande sfärer påverkas även av jordens plats i solsystemet samt av infallande asteroider, meteoriter och kometer. Geovetenskaperna tillhandahåller samhällsviktig kunskap om energi, råvaror, vattenresurser, väder, klimatets variationer över geologisk tid, naturkatastrofer samt om hur miljöproblem kan åtgärdas.
En föregångare till geväret var den "lätta" hakebössan, halvhaken eller haken, (15–20 kg) som förekom i slutet av 1400-talet. På grund av vapnets vikt var man tvungen att ha särskilt skjutstöd. Under 1500-talet gjordes vapnet lättare och en avfyrningsmekanism (luntlås och senare hjullås) infördes. Haken kallades nu musköt men var fortfarande så tung att man måste använda en "gaffelkäpp" som stöd under pipan. Under 1600-talet gjordes musköten allt lättare så att de kunde användas utan gaffel. Då man omkr. 1700 allmänt införde bajonetter, utrustades musköterna med sådana liksom också med flintlås och man började kalla musköten gevär. Under 1810-talet och framåt började flintlåset successivt ersättas av slaglåset som gav säkrare tändning även i fuktigt väder då flintlåset ofta klickade, slaglåset gav också en snabbare tändning av drivladdningen i pipan.
Täckta giggar användes främst av läkare, handelsresande och affärsmän och hade en heltäckande sufflett som skyddade mot dåligt väder.
En överraskande eller annars okontrollerad gipp kan alltså vara farlig och gippar undviks vanligen, i synnerhet i hårt väder. Man kan kontrollera gippen genom att skota hem seglet midskepps och föra över rodret tills seglet fångar vinden på andra sidan.
Öppna flakvagnar för gods som tålde väder och vind.
Montering av gravstenar följer särskilda regelverk upprättade av de parter som tillhandahåller gravstenar och de organ som utför arbetet. Arbetet är förenat med hantering av tunga varor och skall anbringas på ett sätt som tål väder och vind.
Sand förekommer naturligt på ställen där väder och vind haft lång tid på sig att nöta ner urberget. Sådana platser är exempelvis stränder och öknar. Genom frostsprängning och nötning har sand även bildats under istidernas avsmältningsperioder då stora ismassor och smältvattenströmmar skapade bland annat sand- och rullstensåsar. Sand ingår ofta som en beståndsdel i moränmark.
Den postjuvenila ruggningen är fullständig och börjar vid sex till åtta veckors ålder. Ruggningen avslutas innan hösten med mer ogynnsamt väder börjar, och kan beroende på tidpunkt för ungens födelse förkortas från genomsnittliga 82 till 64 dagar. De adulta fåglarnas årliga ruggning är också fullständig. I Centraleuropa äger denna ruggning rum under juli eller augusti. Vid fara eller stress har gråsparvar också en benägenhet till skräckruggning. Gråsparvens fjäderdräkt består före ruggningen av 3200 fjädrar, som väger sammanlagt 1,4 gram. Omedelbart efter ruggningen har den ungefär 3600 fjädrar och en vikt på 1,9 gram. För att vårda sin fjäderdräkt tar fåglarna sandbad, som skyddar mot fjäderparasiter.
I de kallare områdena sover grävlingen under vintern i perioder som sträcker sig frånågra dagar till flera månader, beroende på väder och temperatur. Under denna period sänks inte kroppstemperaturen i så stor utsträckning men metabolismen sänks och den lever på en uppbyggd fettreserv. Denna form av vintersömn betecknas oftast inte som hibernering och ibland kan de vintertid bege sig ut för att leta föda, vilket oftast sker vid plusgrader. Det förekommer att grävlingar delar mat eller gryt med rävar men vanligtvis håller de ett visst avstånd till varandra.
Väder på Engelska
- weather
