Synonym till väljarkår
Vad betyder och hur uttalas väljarkår
Väljarkår uttalas välj|ar|kår.
Ordformer och varianter av väljarkår
Singular
- väljarkår
- obestämd grundform
- väljarkårs
- obestämd genitiv
- väljarkåren
- bestämd grundform
- väljarkårens
- bestämd genitiv
Plural
- väljarkårer
- obestämd grundform
- väljarkårers
- obestämd genitiv
- väljarkårerna
- bestämd grundform
- väljarkårernas
- bestämd genitiv
Väljarkår är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet väljarkår
Det finns två typer av majoritetsval: relativa och absoluta. Den vanligaste varianten är den som bygger på relativ majoritet och innebär att den kandidat som fått flest röster erövrar mandatet i valkretsen. Om antalet kandidater är fler än två kan alltså segern gå till någon som fått betydligt mindre än hälften av rösterna. I till exempel Storbritannien, där det nu finns tre ganska jämnstora partier, skulle ett parti teoretiskt kunna erövra alla platser i parlamentet genom att vinna i varje valkrets med bara 33,4 procent. Därmed skulle 66,6 procent av väljarkåren inte ha en enda representant i parlamentet.
Valet stod mellan den sittande republikanske presidenten George H.W. Bush från Texas och den demokratiske guvernören Bill Clinton från Arkansas. En tredje kandidat, oberoende affärsmannen Ross Perot, hade för första gången sedan 1912 en plausibel chans att vinna med en ledning över båda huvudkandidaterna innan han plötsligt lämnade kampen och återvände först några månader före valet. Perot fick 17,9 % av alla avlagda röster och en knapp andraplats i delstaterna Utah och Maine, han hade i en undersökning lett med 37 % av väljarkåren bakom sig.
Rösträttsreformen 1909 innebar att andra kammarens väljarkår ökade från 9,5 procent till 19 procent av den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes från 21 till 24 år. Män som levde av fattigvården, ej hade fullgjort värnplikt och kvinnor saknade generellt rösträtt. För val till första kammaren infördes en fyrtiogradig skala. År 1918 infördes kvinnlig rösträtt och kraven på betalda skulder till kommunen togs bort. Rösträttsåldern för val till andra kammaren sänktes till 23 år. Rösträttsåldern för val till första kammaren höjdes från 21 till 27 år (sänkt till 23 år 1937, 21 år 1941 och 20 år 1965). Den som var varaktigt försörjd av fattigvården eller satt i konkurs saknade fortfarande rösträtt. Kravet på fullgjord värnplikt togs bort 1922. Rösträttsreformerna innebar att 54 procent av hela befolkningen hade rösträtt 1921. Dagens vallag är mer generös.
