Vad betyder och hur uttalas västvänlig
Västvänlig uttalas väst|vän|lig -t -a.
Västvänlig betyder en västvänlig regim.
Ordformer och varianter av västvänlig
Västvänlig är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet västvänlig
Sedan självständigheten 1971 har Qatar haft en västvänlig utrikespolitik men expanderat sina diplomatiska relationer till andra regioner och varit aktivt deltagande i många internationella organisationer såsom Opec, Arabförbundet och Gulfrådet. Landet har på senare år haft en allt mer framträdande roll i regional politik som medlare i konflikter och finansiär av projekt i utlandet. Bildandet av tv-kanalen Al-Jazira 1996 var ett stort steg för Qatars internationella prägel. Al Udeid flygbas väster om huvudstaden är en av USA:s främsta militärposteringar i regionen och landet samarbetade med amerikanerna i deras krig i Irak och Afghanistan.
Madagaskar är ett av jordens fattigaste länder. Under den första självständighetstiden bedrev landet en västvänlig politik som också gjorde att kolonialtidens ekonomiska förhållanden, dominerade av franska företag, bestod. Från 1972 infördes en socialistisk politik med omfattande förstatliganden. Det dåliga ekonomiska utfallet tvingade landet att åter liberalisera ekonomin stegvis under 1980-talet, med stöd av Världsbanken, vilket lett till en bättre ekonomisk utveckling. 1991 övergavs socialismen slutgiltigt, även om åtskilliga företag kvarstår i statlig ägo. De politiska kriserna 1991 och 2001-2002 resulterade i tillfälliga tillbakagångar. Sedan 1993 har korruption och politisk instabilitet gått hand i hand med ekonomisk oreda och en infrastruktur i upplösning.
Alphonse Massamba-Débat tillträdde som president 1963 och grundade 1964 ett marxist-leninistiskt parti. Landet fungerade efter stalinistiska principer med femårsplaner och förstatligande av jordbruk och industri. 1968 grep generalen Marien Ngouabi makten och fullföljde den kommunistiska politiken, dock genom ett eget kommunistparti, Kongolesiska arbetarpartiet (PCT). Ngouabi mördades 1977, makten övertogs av ett militärråd med Joachim Yhombi-Opango som president. Han avgick 1979 efter en konflikt med arbetarpartiet, som motsatte sig tendenser till en mer västvänlig politik. Efterträdare blev den klart vänsterorienterande Denis Sassou-Nguesso.
