Vad betyder och hur uttalas växtförädlare
Växtförädlare uttalas växt|för|ädl|are.
Ordformer och varianter av växtförädlare
Singular
- växtförädlare
- obestämd grundform
- växtförädlares
- obestämd genitiv
- växtförädlaren
- bestämd grundform
- växtförädlarens
- bestämd genitiv
Plural
- växtförädlare
- obestämd grundform
- växtförädlares
- obestämd genitiv
- växtförädlarna
- bestämd grundform
- växtförädlarnas
- bestämd genitiv
Växtförädlare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet växtförädlare
Clementinen är en hybrid mellan småcitrus och apelsin (alternativt med pomerans). Namnet härrör från växtförädlaren Marie-Clément Rodier (1839–1904), en fransk ordensbroder verksam i Algeriet.
Den genetiska forskningen framsteg har gett växtförädlarna rika möjligheter att skaffa fram ökad ärftlig variation i sitt material. Ett internationellt nät av genbanker kompletterat med systematiskt ordnade insamlingar, samlar och beskriver den spontant förekommande genetiska variationen hos våra kulturväxter. Denna ställs till växtförädlarnas förfogande som utgångsmaterial för deras arbete med att omkombinera önskade arvsanlag genom korsning av olika typer som vardera bär anlag man önskar kombinera.
1902 – Hjalmar Nilsson, växtförädlare och botanist, Sven Leonhard Törnquist paleontolog, geolog.
Växtförädlare i Svalöv har skapat en ny kålrot genom korsning av kål och rova. Marg-poeten har en något uppsluppen föreställning om hur de duktiga vetenskapsmännens arbete går till.
Nils Hjalmar Nilsson, ofta N. Hjalmar Nilsson, född den 29 januari 1856 i Asarum, död den 15 april 1925 i Svalöv, var en svensk botaniker och växtförädlare.
Mendelska sällskapets konstituerande sammanträde ägde rum på Grand Hotel i Lund den 10 december 1910. Inbjudan till sammanträdet hade en vecka tidigare sänts till "biologiskt intresserade personer". I inbjudan angavs att sammanträdets syfte var att stifta ett "sällskap med uppgift att väcka intresse för den modärna ärftlighetsläran (mendelism) och närliggande spörsmål". Omkring 35 personer deltog i mötet, varav de flesta var yngre botaniker och växtförädlare. Några av de närvarande var zoologer och medicinstuderande. Herman Nilsson-Ehle valdes till sällskapets ordförande, medan Robert Larsson, som tagit initiativet till sällskapets grundande, utsågs till sekreterare. Till styrelsemedlemmar utsågs även Nils Heribert Nilsson, Ludwig Nilsson, Birger Kajanus, Lännart Ribbing och Åke Åkerman.
Efter trädgårdsmästarexamen 1940 arbetade Gunny Larsson några år men ville fortsätta att utvecklas och återvände därför till studierna. Hon fördjupade sig bland annat i ämnet genetik som senare kom att bli viktigt för hennes fortsatta yrkeskarriär som växtförädlare. År 1946 avlade hon filosofie kandidatexamen vid Lunds universitet. Efter andra världskrigets slut öppnades möjligheter att resa ut i Europa igen och Gunny Larsson åkte till England. Där arbetade hon först ett år vid en försöksanläggning för sockerbetor i Norwich, och sedan ett halvt år vid East Malling Research Station i Kent för att studera fruktförädling. Tiden i Kent blev betydelsefull då forskare från hela världen arbetade vid institutet. Gunny Larsson knöt där viktiga kontakter för sitt fortsatta forskningsarbete. Under tiden i England blev hon uppmanad av professor Fredrik Nilsson vid Alnarps lantbruksinstitut att söka en tjänst som assistent vid en nyetablerad försöksanläggning i Öjebyn utanför Piteå.
