Vakthavande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vakthavande

1. Fram till 1973 förekom inom den svenska försvarsmakten begreppet arrest. Det avsåg då ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av ett regementes vakthavande befäl vid disciplinärenden, men kunde även utdömas av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten. Ordet "arrest" var även namnet på ett regementes häkte. (källa)
2. När flygbaserna i Bas 60 systemet byggdes ut så anlades på varje bas en fortifierad bunker, kommandocentralen, varifrån den minutoperativa verksamheten på basen skulle ledas. Bunkern som innehöll ett ledningsrum och ett apparatrum byggdes någon kilometer från bansystemet för att den inte skulle kunna slås ut av ett kärnvapenanfall mot huvudbanan. I ledningsrummet fanns två panelrader som användes för att manövrera olika telefonförbindelser och utrustningar, samt basradion. På den bakre raden satt Vakthavande officeren och hans biträde. I panelen fanns möjlighet att koppla startorderförbindelsen till valfritt framom, utlösa flyglarm och att koppla samtal internt inom anläggningen, eller via anslutningen till telefonväxeln även komma i kontakt med abonnenter utanför kommandocentralen. I främre raden satt Trafikledaren med sitt biträde, de kunde leda flygplan med hjälp av flygradion samt manövrera utrullningshindret, inflygningsljus och banljus på huvudbanan. För leda flygplan till basen så hade man även en pejlindikatorn som visade riktningen till anropande flygplan. Trafikledaren hade också förbindelse till basens luftbevakningstorn och kunde informera om egna starter och landningar som luftbevakaren sedan kunde rapportera vidare till luftförsvarsgruppcentralen. I främre panelraden fanns även luftvärnsorienteringsunderofficeren. Han kunde med radio eller trådförbindelse orientera luftvärnet runt basen om egen flygverksamhet, för att undvika vådabekämpning. Orienteringsmottagaren markerade fientlig flygverksamhet på luforkartan i ledningsrummet genom att lyssna på luforsändningarna från sektorns luftförsvarscentral. Tablåmarkören stod vid en karta över basen och markerade var flygplan befann sig på basen och vilken status de hade. Slutligen så fanns det även en växeltelefonist i centralen. (källa)
3. stav m/1790 infördes för vakthavande generaladjutanten i Stockholm som sedan 1818 bär titeln överkommendant. Sedan 1911 bärs den även av kommendanten i Boden. Staven är stålblå, beströdd med guldkronor samt försedd med guldknopp och doppsko. (källa)
4. Ringkragen var ursprungligen en del av riddarens rustning för skydd av halsen. Ringkragen var en krage av stålplåt, som gick runt omkring halsen och över axlarna. Sådana kragar användes fortfarande när riddarrustningarna försvunnit och bars då utanpå kyrassen. Ringkragen övergick under 1600- och 1700-talen vanligen till att fungera som kännetecken för officerare i tjänsten och var då en halvmånformig, flat eller kupig, metallskiva som var prydd med vapen och som bars på bröstet med ett band runt nacken. Senare övergick ringkragen till att användas som vaktbricka eller dagbricka, det vill säga som tjänstetecken för vakthavande befäl och dagbefäl, och bars då ofta i en kedja. (källa)
5. Det svenska certifikatet utställs av Transportstyrelsen efter att en person tagit godkänd sjökaptensexamen vid högskola (Sjöbefälsskolan i Göteborg vid Chalmers tekniska högskola) eller universitet (Sjöfartshögskolan i Kalmar, del av Linnéuniversitetet) och har dokumenterad sjötid som vakthavande befäl under minst 36 månader på fartyg med bruttodräktighet minst 500. Kaptensexamen förutsätter 12 månader sjötid, som ingår i ett fyraårigt program och förutsätts i ett treårigt program. (källa)
6. På större fartyg kan det finnas flera styrmän i rangordning (1:e, 2:e, 3:e styrman) som roterar i ett vaktsystem, så att kommandobryggan alltid är bemannad av en styrman. Under sig har styrmannen en rorsman, som styr fartyget enligt vakthavande befäls order, och på bryggan kan det även finnas en utkik (båda ofta matroser). På fartyg med liten besättning finns ofta bara en styrman. På såna fartyg är vaktsystemet annorlunda och även befälhavaren går vakt. På sådana fartyg är det ofta det vakthavande befälet som ensam framför fartyget, och endast vid in- och utgång till hamn förstärks bemanningen på bryggan av en rorsman. (källa)