Verkstadslokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet verkstadslokal

1. Verkstaden grundades 1880 av Johan Vigström, som då anlade en liten reparationsverkstad vid ångkvarnen i Fole. 1881 flyttade han hem verkstaden till sin gård i Ringvide och bildade samma år bolaget Fole Mekaniska Verkstad. Verksamheten expanderade snabbt och 1884 uppfördes nya verkstadslokaler på annat håll i Fole. Till en början tillverkades främst radsåningsmaskiner och hästräfsor. Tidigt blev hackelsemaskiner en viktig produkt men även sågbänkar, bandsågar och kvarnverk. Lokomobiler togs också tidigt upp i produktionen, Fole kom att bli den fjärde största tillverkaren av lokomobiler i Sverige. 1894 började man även tillverka järnvägsvagnar för Gotlands järnvägs, och i samband med det flyttade man verksamheten från Fole till Visby, där de nya verkstadslokalerna invigdes 1895. 1904 ombildades verkstaden till aktiebolag. Under början av 1900-talet expanderade tillverkningen av järnvägsvagnar, man levererade vagnar bland annat till Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). 1908 råkade dock verkstaden i ekonomiska problem och gick 1909 i konkurs. Konkursförvaltaren kom att driva verksamheten vidare i liten skala men hade svårt att hitta en köpare för verksamheten. 1911 köpte dock Patrik Lilja upp verkstaden och startade 1912 Fole Nya Mekaniska Verkstad. Bolaget ombildades 1914 till Fole verkstadär, J. P. Lilja och Co.. Sedan Patrik Lilja avlidit 1928 lades verksamheten ned 1929. (källa)
2. Nacka gymnasiums diverse byggnader har tillkommit i flera olika omgångar. År 1976 påbörjades byggandet av verkstadslokaler. I verkstadslokalerna var det tänkt att den fordonstekniska linjen samt den bygg- och anläggningstekniska linjen skulle hålla till. Nacka gymnasiums lokaler låg till en början i Eklidens skola men i samband med utbyggnaden flyttades Nacka gymnasium från Eklidens skola till de nybyggda husen. Nacka gymnasium fick då även tillgång till samtliga lokaler i Birka skola. (källa)
3. Fabrikslokalerna togs över av Wilhelm Beckers färgfabrik år 1902. AB Wilh. Becker etablerade ett stort fabriksområde på Lövholmen, och den tidigare verkstadslokalen byggdes om för färgtillverkning. Förutom färg tillverkades där kitt, från 1910 såpa och tvål och senare cellulosa för lacktillverkning. (källa)
4. Bolinders Mekaniska Verkstads AB startades år 1845 av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder. Efter Jean och Carl Gerhards död i slutet av 1800-talet tog Erik August Bolinder (1863-1939) över ansvaret. Under hans ledning köpte bolaget 1906 Kallhälls gård. Verkstadslokalerna vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm hade blivit för trånga och man ansåg att egendomen i Kallhäll i Järfälla hade bra läge utefter järnvägen mot Västerås samt sjövägen på Mälaren mellan Stockholm och Kallhäll. När företaget år 1932 slogs samman med Munktells och flyttade till Eskilstuna under namnet AB Bolinder-Munktell hade man haft en lång epok av tillverkningsindustri på Kungsholmen i Stockholm. (källa)
5. Falkenried grundades i samband med inrättandet 1880 av Strassen-Eisenbahn Gesellschaft i Hamburg. Företaget upprättade så småningom en egen vagntillverkning för att klara sin försörjning av hästspårvagnar 1885 i stadsdelen Wandsbek och flyttade 1892 till en större verkstadslokal på Falkenriedgatan, där det också fanns stallar för 300 draghästar. (källa)
6. Året därpå lämnade emellertid Nylander sin tjänst hos kronan och öppnade en mindre reparationsverkstad för symaskiner och velocipeder. Samtidigt skaffade han sig en verkstadslokal där han även utförde andra arbeten som förnicklingar, ugnslackeringar med mera. Nylander, som var utpräglat tekniskt sinnad, började också att experimentera med egna produkter. År 1902 byggde han Kristianstads första motorcykel, vilken också ansetts vara den första användbara som byggdes i Sverige. Vid denna tidpunkt öppnade han även cykelaffär i Frimurarehuset, där han inledningsvis sålde importerade cyklar. Omkring år 1904 övertog emellertid Nylander en tidigare bagerilokal i ett gårdshus på Östra Storgatan 3. Här inredde han en mekanisk verkstad vilken gjorde det möjligt att starta egen fabrikation. Han började nu att tillverka dels cyklar av märket Kuriren, dels invalidvagnar och rullstolar, av vilka särskilt de sistnämnda blev en stor framgång och kom att försäljas i hela landet. (källa)
7. Göteborgs curlinghall är en idrottshall som ligger på Lundbystrand i Göteborgsstadsdelen Lundbyvassen. Hallen byggdes 2001 i en verkstadslokal på Götaverkens gamla varvsområde. Hallen används enbart till curling och har fyra banor. Verksamheten bedrivs av Göteborgs Curlingklubb som bildades 1917. (källa)
8. I slutet av år 1936 stod Saltsjöbanans station färdig och mellan 1936 och 1938 inreddes de utrymmen för olika verksamheter som ligger under Slussens gator och ramper. En av dem var Svenska Manometerfabrikens verkstadslokal som låg från 1930-talet fram till hösten 2004 med fasader mot Franska bukten och nåddes via ett sidostråk av Blå bodarna. Öster om slussenanläggningen färdigställdes 1936 den nya Katarinahissen och KF-huset. Under 1950-talet uppfördes Kolingsborg (klart 1954) och tunnelbanans slutstation försvann då banans sammanbindningslinje mellan Slussen och T-centralen skapades (klart 1957). I mitten av 1960-talet däckades den gamla tunnelbanestationen över och Ryssgården med entré och trappor ner till Stadsmuseet i Stockholm anlades. (källa)
9. Affärsfastighet är en bebyggd fastighet där byggnaden innehåller en väsentlig del affärslokaler. Vanligen kombineras affärslokaler med kontor och/eller bostäder eller verkstadslokaler. Det är till exempel vanligt med affärer i gatuplan, kontor i ett eller två våningsplan och där ovan bostäder. Renodlade affärsfastigheter återfinns främst i köpcentra utanför stadskärnorna. (källa)
10. Gårdsbyggnaderna, båda uppförda i en våning med tegel- respektive putsade fasader (hus nummer 2 och 3 i bebyggelseregistret), nummer 2 med hög vind i så kallad mansard. Husen har tillkommit under 1900-talets början för olika verksamheter och har innehållit verkstadslokaler och magasin. Dessa gårdshus visar, att bostadsmiljön i Masthuggets stenstad tidigt har haft ett betydande inslag av ett sådant kommersiellt liv, som länge var bannlyst från bostadskvarteren i förnämare stadsdelar som Vasastaden och Lorensberg. (källa)