Vad betyder och hur uttalas voltigör
Voltigör uttalas volt|ig|ör [-?ö´r] -en -er.
Ordformer och varianter av voltigör
Singular
- voltigör
- obestämd grundform
- voltigörs
- obestämd genitiv
- voltigören
- bestämd grundform
- voltigörens
- bestämd genitiv
Plural
- voltigörer
- obestämd grundform
- voltigörers
- obestämd genitiv
- voltigörerna
- bestämd grundform
- voltigörernas
- bestämd genitiv
Voltigör är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet voltigör
De första grenadjärerna lär ha uppsatts av svenske generalen Lars Kagg vid försvaret av Regensburg 1634 genom uttagande av frivilliga ur infanteriet. Ludvig XIV gav 1667 varje kompani 4 grenadjärer, men dessa förenades 1670 regementsvis och senare bataljonsvis till ett kompani. Handgranaterna bortlades och grenadjärerna, som uttogs bland det starkaste och bästa folket, tjänstgjorde såsom en elittrupp och uppställdes på flyglarna. De infördes småningom i de flesta andra arméer. På slagfältet sammanfördes grenadjärkompanierna till särskilda bataljoner, vilka insattes, där största kraften erfordrades. Efter sjuårskriget (1756-1763) bibehölls deras indelning i bataljoner, och särskilda grenadjärregementen uppsattes till och med, varefter skillnaden mellan grenadjärer och annat infanteri helt och hållet försvann. Grenadjärerna fortlevde dock i Frankrike ännu efter Napoleon I:s tid, då de tillika med de s.k. voltigörerna (voltigeurs) utgjordes av utvalt manskap. Varje bataljons grenadjärkompani hade sin plats på högra flygeln. De utbyttes under Napoleon III mot soldater av första klass, vilka fördelades på alla kompanierna. De vid 1900-talets början förekommande grenadjärregementena var likställda med övrigt infanteri.
Voltige är en ridsport där en eller flera voltigörer utför gymnastiska övningar på en galopperande häst till egenvald musik. Man kan tävla individuellt eller i lag på olika nivåer. Dels som svårklasslag om sex personer, som mellanklass med 3-7 lagmedlemmar eller som lättklasslag med 3-7 medlemmar. Det finns även parvoltige som också kallas för Pas-de-deux (denna tävlingsform är dock mycket ovanlig i Sverige). Deltagarna får vara vilken ålder som helst oftast 7-30 år om de tävlar i lag. Hästen galopperar moturs i en cirkel som är ca 15 m i diameter, en så kallad volt. Mitt i cirkeln står en linförare vars uppgift är att få hästen att galoppera i en jämn takt. Voltige härstammar från kavalleriet, men är relativt ny som publiksport. Vid de olympiska hästtävlingarna i Antwerpen 1920 var voltige en av grenarna och Sverige, Belgien och Frankrike hade deltagande lag.
