Värnplikten Synonymer Betyder Uttal

• lumpen

Hur används ordet värnplikten

1. Det var franska revolutionen, som åter väckte den allmänna värnplikten till liv. Först vädjade man till frivilligheten (1791). Men då denna utväg inte räckte till tillgreps även tvångsrekrytering (1792), och slutligen skedde 1793 uppbåd i massa, varefter genom 1798 års konskriptionslag alla män mellan 20 och 25 års ålder förklarades skyldiga till krigstjänst. Medelst denna allmänna värnplikt (tillsammans med värvning) fyllde Napoleon I sina härar, och då de inkallade soldaterna tämligen godtyckligt hölls kvar i tjänst, betydde bestämmelsen om tjänstetidens begränsning inte mycket. För att kunna motstå de franska härarna nödgades övriga stater så småningom byta ut värvningen mot allmän värnplikt, vilket fullständigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvärn). Den nya anordningen sattes fullständigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvärnslagarna 1814 och 1815, som införde allmän värnplikt utan rätt att "sätta man i sitt ställe". Därvid kunde dock ej på långt när alla värnpliktiga inkallas till verklig tjänstgöring, oaktat tjänstgöringstiden nedsattes ända till två år. I alla övriga stater på Europas fastland byggdes härordningen efter 1815 också på allmän värnplikt (med rätt till friköpning eller att sätta man i stället), varvid dock i allmänhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjänstgöring och där kvarhölls längre tid eller ock en del manskap ersattes med sådana, som gjorde tjänst in i andras ställe eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika åtgärder kom man småningom ifrån värnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och från fördelen att äga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull armé. (källa)
2. Landstormen fick inte föras utanför eget eller angränsande inskrivningsområden. Landstormen löd under inskrivningsbefälhavarna. För landstormens organisation var riket indelat i 161 landstormsområden, som hade samma nummer som rullföringsområdet och åtskiljdes dels genom ett särskilt namn, dels genom en till numret fogad bokstav. Varje landstormsområde lyder under en befälhavare (officer i reserven eller om det brist på sådan - annan lämplig person). Det praktiska arbetet med organisationen, ledning, beväpning och övning sköts dock på framtiden. Från 1901 då den allmänna värnplikten infördes tillkom uppgiften att skydda fältarméns mobilisering. (källa)
3. Folkuppbådsarméerna hade varit på tillbakagång, men fick en renässans i Frankrike under de franska revolutionskrigen. I Frankrike uppstod värnplikten som en förutsättning för Napoleon I:s massarméer, och regeringar runtom i Europa provade snart olika varianter av det franska systemet. I Österrike-Ungern organiserades under Napoleonkriget ett lantvärn till hemlandets försvar. Efter 1867 utvidgades lantvärnet till att bli en för vardera Österrike och Ungern med aktiva armén jämställd organisation, om än med svagare kadrar än den reguljära armén. Med de vanliga värnpliktsarméernas införande kom lantvärnet att bli benämningen på en andra linje, ofta bestående av äldre årsklasser. I Tyska riket bildade lantvärnet 2:a linjen inom krigsmakten och omfattade, delat på två uppbåd, 11 årsklasser närmast efter aktiva armén och dess reserv. Inom marinen benämndes lantvärnet Seewehr. I Storbritannien och Frankrike utgjorde territorialarmén motsvarande organisationer, i Ryssland, reservens 2:a uppbåd, i Italien mobilmilisen, i Japan kobi. (källa)
4. Repetitionsövning (fältövning) (även kallat repövning, repmånad eller repetitionsmånad) var övningar som svenska värnpliktiga kallades till efter avslutad grundutbildning. Vanligtvis gjorde man två repetitionsövningar i det förband som man utbildades till i värnplikten och sedan överfördes man till försvarsområdesförband och genomförde ytterligare en eller två övningar där. Antalet repetitionsövningar i Sverige sjönk till ett minimum sedan kalla krigets slut och omfattade oftast nyckelförband och särskilt viktiga stödfunktioner. I praktiken genomfördes inte någon repetitionsutbildning sedan slutet av 1990-talet. I samband med att värnplikten togs bort år 2010, lades försvarets möjlighet att kalla in värnpliktiga till repetitionsövningar vilande. Repetitionsövning återinfördes av regeringen Löfven I 11 december 2014. (källa)
5. Om en reservofficer är krigsplacerad kan hon eller han åläggas allmän tjänsteplikt om regeringen beslutar om skärpt eller höjd beredskap. Denna krigsplacering har ingenting med värnplikten att göra utan innebär att reservofficeren kommer att tjänstgöra under allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten är en del av totalförsvarsplikten. (källa)
6. Värnpliktig och soldat är inte synonymer, emedan det förra är något som beskriver ett juridiskt förhållande till samhälle eller stat i form av en medborgerlig skyldighet att om behov uppstår ikläda sig rollen av det senare. I folkmun används dock ordet värnpliktig ofta som synonymt med den enskilda medborgaren under dennes militära grundutbildning, populärt kallat lumpen eller som att göra värnplikten, vilket även det är något missvisande. (källa)
7. Man började vaccinera barn mot stelkramp 1953, och programmet utökades successivt under 1950-talet. Redan under andra världskriget började försvarsmakten vaccinera mot stelkramp med två doser, vilket man fortsatte med även sedan de som blivit vaccinerade som barn blev gamla nog att göra sin värnplikt. Män har därför generellt bättre immunitet mot stelkramp än kvinnor, eftersom de fått extra doser vid värnplikten. Den mest utsatta gruppen i Sverige idag är äldre kvinnor som inte blev vaccinerade som barn. (källa)
8. Totalförsvarsplikten omfattar värnplikten i militären, civilplikten, samt vid höjd beredskap allmän tjänsteplikt. Allmän tjänsteplikt omfattar dem som inte är militärer, och kan innefatta att ta tjänst vid något företag efter någon som inkallats eller att arbeta inom sjukvården. (källa)