Västgöte synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas västgöte

Västgöte uttalas väst|göte [väs´tjö- el. vä?´ö-] -n västgötar.

Västgöte betyder inv. i Västergötland.

Ordformer och varianter av västgöte

Västgöte är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet västgöte

Vissa forskare har velat placera de till Skandinavien nyanlända herulerna i Blekinge och Värend, men detta baseras på en rad lösa antaganden. Detta har medfört att begreppet heruler används inom svenska flottan som skämtsam benämning för Blekingebor. Mats G. Larsson anser det troligare att det var till Sveriges västkust de kom. Det finns vissa indicier som stödjer detta, bland annat den stora koncentrationen fornborgar i området, och det faktum att man funnit brakteater i området närmast kusten men inte i västgötarnas kärnområden. Uppgifterna om herulernas nya bosättningsplats är dock så vaga och det arkeologiska materialet tillåter så många tolkningar att det inte kan bli fråga om något annat än spekulationer.

Eriksgatans ålder är okänd, den måste dock ha sitt ursprung i tidiga sedvänjor. Det första omnämnandet av en eriksgata är sannolikt hos Saxo Grammaticus omkring år 1200. Den första säkert dokumenterade eriksgatan genomfördes av Magnus Eriksson år 1335. Den äldre Västgötalagens kungalängd omnämner kungen Ragnvald Knaphövde som ska ha ridit eriksgatan 1125-26. Han kom dock inte längre än till trakten av Falköping och Skara innan han slogs ihjäl av västgötarna därför att han ej tagit gisslan. Skälet till att han dödades var det förakt han visade mot västgötarna genom att rida till deras ting utan att frukta för sin säkerhet.

Det har spekulerats i om götarna någon gång i forntiden varit samlade i ett gemensamt rike. Under medeltiden, då de skriftliga källorna om de Nordiska rikena börjar flöda något rikligare, är västgötarna och östgötarna emellertid tydligt åtskilda, har varsin landskapslag och väljer kung oberoende av varandra. Det finns inte mycket som talar för att de i ett tidigare skede har utgjort en politisk enhet. Till det äldsta dokumenterade Götaland hörde utöver de båda götalandskapen även Dalsland och Värmland, men inga andra omgivande landskap.

Enligt en tradition inom släkten, berättad av den kände släktforskaren Victor Örnberg, skall det på 1600-talet till Värmland ha kommit en västgöte vid namn Olof, kallad "Träd-Olof", eftersom han handlade med trävaror. Han förlovades med "en mamsell Landberg i Dalarne". Då hans svärfar önskade, att mågen skulle utvälja något släktnamn, lovade han att anta namnet efter det första föremål som de träffade på, efter att de kommit förbi en grind över vägen. Strax efter det föll ett löv ner på Olofs fot, som misslynt utropade: "ett hassellöv!" — "Nåja, du kan ju kalla dig Hasselblad", genmälte svärfadern. Och så blev det.

Det snabba uttalet av konsonanter leder till att konsonanter faller bort om de står bredvid varandra. Västgöten säger Li-kö-ping och inte "Lidköping". Även tenderar bokstaven g att bli till ett k, till exempel få-klar istället för "fåglar" och mek i stället för "mig".

I Karleby mötte också kung Ragnvald Knaphövde sitt öde när han på 1130-talet företog sin eriksgata genom riket. Han red över gränsen till Västergötland utan att föra med sig gisslan, vilket lagen föreskrev. I västgötalagens kungalängd berättas: Han red utan gisslan till Karleby. Och för den vanvördnad han visade alla västgötar fick han en neslig död.

Jacobsson, Benny, Den sjunde världsdelen : västgötar och Västergötland 1646-1771 : en identitetshistoria. Stockholm 2008.

Västgöte på Engelska

person from Västergötland

a person from Västergötland