Åsknedslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åsknedslag

1. Övervaka att spänningar och strömmar hålls inom specificerade nivåer, både vid överbelastningar och till exempel åsknedslag. Motsvarar en säkringspropp. (källa)
2. Tisdagen den 28 juli 1835 klockan 8.30 på morgonen slog blixten ned på spetsen av Riddarholmskyrkans torn. Efter åsknedslaget visade sig rök huvudsakligen på två ställen "nära bredvid varandra", men inte mycket, och rökutveckling pågick hela dagen utan att någon låga var synlig. (källa)
3. Trilateration är en metod som ofta förknippas med triangulering trots att inga vinkelmätningar utnyttjas. I trilateration är det istället tidsskillnaden från en källa till tre olika mottagare som mäts. Vanligtvis går det sedan att räkna ut avståndet till källan då det ofta är en våg (ljus, ljud eller mekanisk) som mäts vilken har en känd utbredningshastighet. När avståndet till tre mottagare är uppmätt går det sedan att bestämma var källan är (se bild). Trilateration används till exempel för att positionsbestämma jordbävningar och åsknedslag. (källa)
4. Innan eldslagning började användas av människan var man tvungen att hålla eld levande, eld som till exempel uppstod vid åsknedslag. (källa)
5. Tornets höga, smala 1600-talsspira förstördes vid ett åsknedslag 1697. Den nuvarande karnissvängda, spånklädda huven med åttkantig lanternin är från 1730-talet. (källa)
6. Pehr August Ålund lät i slutet av 1860-talet bygga en fabrik norr om bruken vid sjön Snyten. Fabriken brann dock ner vid ett åsknedslag. Av säkerhetsskäl anlade Åhlund därför 1875 den nya fabriken på Barrön i sjön Åmänningen. Fabriken producerade bl.a. fotogen, vapenfett och maskinsmörjmedel. Råoljan importerades i huvudsak från USA, talg och fett från Ryssland och tjära, så kallad goudron, från Galizien. Råvarorna fraktades med pråm uppför Strömsholms kanal. (källa)
7. Enklare överspänningsskydd skyddar ofta genom att utjämna överspänningar mot jord. Skyddsjorden är dock inte anpassad för de strömmar på 100-tals ampere som åsknedslag ofta innebär. Detta kan därför leda till skada på ett annat ställe i huset, eller i värsta fall brand. (källa)
8. År 1870 skadades kyrkan vid ett åsknedslag i tornet. Arkitekten August Nyström, Hållingstorp, som då höll på med restaurering av Linköpings domkyrka, tillkallades. År 1871 förstorade han fönstren och gjorde om altaruppställningen efter den i Vists kyrka. Han satte också igen det mellersta korfönstret. Året efter skänkte överste Christer Hampus Mörner på Harvestad (1806-1876) en ny altartavla. (källa)
9. En kyrka har funnits på platsen sedan medeltiden. Första stenkyrkan uppfördes 1641 men eldhärjades 1699 efter ett åsknedslag. Kyrkan byggdes upp igen och på 1790-talet utökades den. 1886 brann kyrkan ned. Nuvarande kyrka i nygotisk stil uppfördes 1887–1888 efter ritningar av arkitekt Adrian C. Peterson, och invigdes 1888. Kyrkan är av sten och består av långhus med tresidigt kor i öster och torn i väster. Korsarmar sträcker sig ut från långhusets norra och södra sida. Mellan koret och norra korsarmen finns en vidbyggd sakristia. (källa)
10. Tomtormar, husormar eller gårdsormar kallades i äldre tid de snokar (oftast Natrix men även Hasselsnok, Coronella austriaca) som uppehöll sig i närheten av hus och ladugårdar och som gårdsfolket brukade ge mjölk. Om ormarna behandlades väl skulle de enligt folktron befrämja boskapslyckan samt skydda gården mot olyckor, exempelvis åsknedslag. En tomtorm fick absolut inte dödas, om så skedde kunde gården drabbas av stor olycka. (källa)