Återfinna Synonymer Betyder Uttal

• hitta

Hur används ordet återfinna

1. I Sverige förekommer hundkäx allmänt i hela landet och utgör den mest förekommande arten ur familjen flockblommiga växter. Stundtals går den till och med att återfinna ovanför trädgränsen, dock enbart tillfälligt. (källa)
2. Från kung Magnus Ladulås tid känner man trenne män, vilka beklätt drotsämbetet. Ulf Karlsson var drots vid år 1276, Knut Matsson, vars namn vi återfinna under Skänningestadgan med den vidfogade titeln: drotset 1280, och Magnus Ragvaldsson 1288. (källa)
3. Graal, även gral, eller den heliga graal, är enligt medeltida kristen tro den bägare ur vilken Jesus och lärjungarna drack vinet vid den sista måltiden. Graal kan också syfta på det kärl i vilket Josef av Arimathea samlade blodet som rann från Kristus vid hans korsfästelse. Enligt berättelsen var kalken gjord av en enda, med underbara krafter utrustad ädelsten. Graal skall ha förts bort av Josef av Arimathea och hamnat i Britannien där han enligt legenden verkade som apostel, men hans efterkommande förlorade den. Slutligen lyckades man enligt sagan återfinna graal. En tid skall den ha förvarats i ett tempel på berget Montsalvage, där en samling riddare höll vakt vid den. Den visade sin underbara kraft vid ett par tillfällen och upptogs sedan till himlen. (källa)
4. Begreppet häxa blev under 1900-talet populärt inom nyandligheten. I dag finns det människor som kallar sig häxor. Dessa kvinnor och män försöker finna tillbaka till en påstådd andlighet som sägs basera sig på naturens rytmer, jordens växtlighet, död under vintern och uppståndelse nästa vår. De iakttar naturen och försöker finna likheter mellan naturen och människokroppen, med det yttersta målet att återfinna en balans med jorden som håller på att gå under av exploatering. Detta innebär även en tro på krafter i växter, månen och annat som inte på något vis är vetenskapligt förankrat. Några av nyhäxorna rör sig inom New Age-miljön. Att kalla sig häxa kan vara tveksamt av två anledningar. (källa)
5. I jägarsamhället var tal, objekt och handling i centrum för att överföra kunskap. Himlens färg kunde ge information om väder, bladens färg om årstidsväxlingar och en bergsformation kunde ge information var att återfinna en plats. Färdigheter som slöjdande och jaktteknik överfördes genom att följa och ta efter mer erfarna personer. Tal användes också för att överföra information, kunskap och budskap. (källa)
6. Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruksorter) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men redovisades separat ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruksort, och i tätorten ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera. (källa)
7. En vittspridd faktoid säger att ett felplacerat decimalkomma i en publikation 1870, om näringsinnehållet i föda, gjorde att spenatens innehåll av järn i mer än sextio år uppfattades som tio gånger högre än det verkliga värdet. Belägg för detta har inte gått att återfinna. Det ursprung till anekdoten som går att spåra är en artikel i BMJ från 1981, som dock saknar referenser till den ursprungliga forskningen. (källa)
8. Gunnar söker upp Gull på sjukhuset och hon blir märkbart förtjust. En sjuksyster kommer in med vita syrener, vilket man tidigare sett kapten Falk köpa. När Onell går säger han att han tänker komma tillbaka. Syrenerna är en hälsning från kapten Falk om god bättring. Gull luktar på syrenerna. Gustav kommer senare till sjukhuset och hälsar på. Hon förefaller förtjust över hans hemkomst och säger att hon inte kunde tro att han skulle återfinna henne skadad i fjällen. Någon mening var det med det hela säger hon, det var sex år sedan de sist träffades, och hon ber honom komma hem till sig på Ekenäs. (källa)
9. Privatdetektiven Shamus McCoy (Burt Reynolds) blir kallad till huset där den excentriska diamanthandlaren Hume (Ron Weyand) bor. Hume har en uppgift åt Shamus, att återfinna en last stulna diamanter. Shamus undersökningar hindras på alla fronter och när han blir spöad av ett gäng som varnar honom från att undersöka affären förstår han att han ramlat över någonting stort. (källa)