Koralldjur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet koralldjur

1. Några få revbyggande koraller har inte zooxantheller, som ögonkorall. Koraller utan zooxantheller är inte beroende av solljus och kan leva i djupare och kallare vatten än koraller med zooxantheller, men måste få all energi från födan. De flesta koraller utan zooxantheller är inte revbyggande, men ingår som viktiga delar i ett levande korallrev. En del storvuxna svartkoraller och hornkoraller kan bilda stora bestånd, så kallade korallskogar, som är viktiga livsmiljöer för andra marina djur. Koralldjur kan leva ned till cirka 6 000 meters djup men vissa som en del svartkoraller lever ännu djupare. Totalt sett är antalet beskrivna arter av djuplevande koraller (djupare än 50) nästan lika stort som antalet beskrivna arter av grundvattenkoraller. På stora djup är temperaturen låg men stabil. Många kallvattenkoraller och djuphavskoraller föredrar en temperatur på 4-12°C men några klarar temperaturer på ned till -1°C. Även andra koralldjur utan zooxantheller kan leva i djupa och kalla vatten. Det finns till och med en liten havsanemon, Edwardsiella andrillae, som lever under havsisen vid Antarktis (Ross shelfis). Denna havsanemon sitter förankrad i isen med tentaklerna i vattnet, ungefär som vissa andra havsanemoner lever nedgrävda i botten. Djuplevande koralldjur kan förutom levande zooplankton livnära sig på marin snö som är partiklar av dött organiskt material som sjunker ned från den eufotiska zonen.
2. Vissa koralldjur har mutualistiska eller kommensalistiska symbiotiska förhållanden med andra marina djur. Till de mest kända exemplen hör havsanemoner som lever i symbios med eremitkräftor, krabbor eller clownfiskar. Havsanemonernas giftiga nässelceller avskräcker predatorer och havsanemonen används därför som ett skydd av djur som har anpassat sig till dem. Fördelen för havsanemonen är oftast att den kan få del av matrester från sin symbiont som den kan nyttja som föda. Eremitkräftor och krabbor kan använda havsanemoner som skydd genom att fästa dem på sitt skal. Även vissa havssnäckor kan ha havsanemoner på sitt skal. De små krabborna i släktet Lybia håller en liten havsanemon i varje klo och viftar med dem för att avskräcka angripare. Clownfiskar bor i havsanemoner och gömmer sig bland tentaklerna. Havsanemonen skyddar clownfisken mot predatorer och anemonen får matrester från fisken. Symbiosen med clownfiskarna fungerar eftersom fiskarna har ett speciellt slemlager som skyddar dem från havsanemonens nässelceller. Vissa små räkor, som Periclimenes, gömmer sig också i havsanemoner. Små krabbor av släktet Trapezia lever i kolonier av korallsläktet Pocillopora, ett släkte stenkoraller. Krabborna äter energirika utsöndringar som korallen, som har zooxantheller, producerar, och försvarar korallen som är dess hem mot bland annat den korallätande sjöstjärnan Acanthaster planci, törnekrona, som annars kan stor orsaka skada på korallrev om den uppträder i stora antal. Papegojfiskar äter alger som annars skulle kunna överväxa korallerna. Papegojfisken Bolbometopon muricatum äter dock även levande korallpolyper. Korallgobien Gobiodon histrio som lever bland koraller av släktet Acropora äter den giftiga grönalgen Chlorodesmis fastigiata som annars skulle kunna skada korallerna. När korallen känner algens gift utsöndrar den egna ämnen som fungerar som en signal till korallgobierna som kommer och äter upp algen. Till predatorer på koralldjur hör förutom vissa sjöstjärnor och fiskar även vissa havsmaskar och havssniglar. Djur som äter koraller brukar kallas korallivorer. Det finns också havsmaskar, mollusker och kräftdjur som ascothoracider, hoppkräftor och rankfotingar, som är parasiter på koralldjur. Vissa havsspindlar kan vara predatorer eller parasiter på havsanemoner (de parasitiska suger ur havsanemonen, men den överlever ofta attacken). Koralldjurslarver som driver pelagiskt i havet blir föda för många planktonätande djur. (källa)