Svartmuskig Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet svartmuskig

1. Eneas Sylvius Piccolomini (senare påve med namnet Pius II), som personligen lärde känna Prokop vid Baselkonciliet, gav följande bild av honom i ett brev till kardinal Carvajal. Prokop ska ha varit av medellängd men kraftigt byggd, svartmuskig med livliga och stora ögon som blixtrade av intelligens. Han hade en skarpt skuren näsa och bar mustasch men var i övrigt renrakad, till skillnad från det gängse bruket med långt skägg hos taboritiska präster. Därav tillnamnet Holý (bar, kal). Prokop var ingen stor talarbegåvning men uttryckte sig innerligt och uppriktigt, åtföljt av livlig gestikulation. Ur källorna framgår att Prokop till sin karaktär var vidsynt, kanske som en följd av sina resor i Europa under uppväxten. Vidare beskrivs han som besinningsfull, förnuftsmässig, principfast och omutlig. Han var mer politiker än präst och hyste överhuvudtaget ovilja mot teologiska frågor. Genom sin vidsynthet stod han över prästerskapets dogmatiska käbbel. Han törstade inte efter ära eller anseende och lät aldrig framgångarna stiga sig åt huvudet. Politiskt samarbetade han med Jan Želivský. Religiöst var han anhängare av remanensläran och mittenfalangen i Tábor men motståndare till pikarterna. (källa)
2. Anne var charmerande mot alla som träffade henne, även om åsikterna om hur attraktiv hon var går isär. Marino Sanuto, en dagboksförfattare från Venedig, som såg Anne då Henrik VIII träffade Frans I Calais i oktober 1532, beskriver henne som "inte en av de vackraste kvinnorna i världen, hon var av medellängd, hade svartmuskig hy, lång hals, bred mun, bysten var inte särskilt högt lyft...ögon, vilka är svarta och vackra." Simon Grynée skrev 1531 till Martin Bucer att Anne var "ung, vacker med ganska mörk hy". Lancelot de Carles menade att hon var "vacker med en elegant figur", och en venetianare i Paris skrev 1528 också att hon sades vara vacker. Den beskrivning av Anne som har fått störst genomslag, men även är den minst trovärdiga, skrevs av historikern och polemikern Nicholas Sanders 1586, ett halvsekel efter hennes död: "Anne Boleyn var ganska lång, med svart hår, och ett ovalt ansikte med gulblek hy, som om hon hade gulsot. Hon hade en utstående tand under överläppen och på sin högra hand hade hon sex fingrar. Hon hade en stor cysta under hakan och för att dölja detta bar hon kläder som dolde halsen... Hon var vacker att se på, med en söt mun." Sanders' beskrivning bidrog till vad Eric Ives kallar Anne Boleyns "monsterlegend" Även om hans detaljer var påhittade har de legat till grund för beskrivningar av Annes utseende även i vissa moderna läroböcker. (källa)
3. I övriga dräkter har den beigefärgat ögonbrynsstreck och gråbrunt på hjässan och kinden. Hanens strupe är skuggad eller oregelbundet fläckad i svart, honans ofläckat beigevit med svarta strupsidestreck. Karakteristiskt är också rödbruna mindre vingtäckare, vilket skiljer den från dvärgsparv. Jämfört med denna har sävsparven också mörkare ben och alltid något svartmuskig kind, aldrig enfärgat rödbrun. (källa)
4. Ricke (Franska:Zantafio) är en återkommande figur i den fransk-belgiska serien Spirou. Han är de båda hjältarnas, Spirou och Nickes, ärkefiende. Ricke liknar dessutom Nicke fysiskt då de båda är släkt. Ricke är dock svartmuskig medan Nicke är blond. Ricke är en mycket samvetslös figur med stora planer. I albumet Spirou och arvingarna slogs han med Nicke om ett arv deras farbror lämnat efter sig. I senare album blir han allt mer ondskefull och börjar lägga upp planer på att erövra världen. Till Rickes mer framgångsrika projekt måste man räkna hans period som diktator över den sydamerikanska republiken Palombia. (källa)