Abolition synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas abolition

Abolition uttalas abol|it|ion -en -er.

Abolition betyder straffeftergift före dom el. åtal.

Ordformer och varianter av abolition

Abolition är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet abolition

Abolition är efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd som endast kan beviljas när lagakraftvunnen dom föreligger.

Förr utfärdades s.k. pardonsplakat av konungen - 46 gånger mellan 1631 och 1834 (varav tre gånger efter 1809). Dessa innebar amnesti eller abolition, eller båda i förening. I 26 § i 1809 års regeringsform angavs att "Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods". En liknande bestämmelse om att "Kongl. Maj:t allena tillkommer att göra Nåd, återgiva Ära, Lif och Gods i alla brott som ej uppenbarligen strida mot Guds klara ord" fanns i 9 § i 1772 års regeringsform. Karl XIII meddelade exempelvis ett plakat om alla som rymt från krigsmakten eller som olovligen begivit sig ur riket förskonades från straff under vissa villkor. Ordet amnesti användes först av Karl XIV Johan i det sista plakatet den 20 oktober 1834. Regeringen Hammarskjöld ansåg inte att Kungl. Maj:t hade rätt att "annorledes än genom nåd" efterskänka straff eller upphäva verkningarna av en straffdom, efter att socialdemokratiska partistyrelsen m.fl. sökt amnesti. Det var således oklart hur "göra nåd" i 1809 års regeringsform skulle tolkas.

Abolition regleras idag i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen och innebär "att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas". Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är abolition ingen rättighet för medborgarna, utan "bestämmelsen i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen ger regeringen en fullständigt diskretionärätt att avgöra om abolition ska beviljas". Regeringens beslut angående abolition kan därför inte vara föremål förättsprövning.

Ett annat beslut om abolition fattades 1954, efter att LKAB-anställda arbetare, enligt abolitionsbeslutet, "förövat brottslig gärning genom att de - i syfte att öka ackordsförtjänsterna - förfarit oriktigt vid vägningen av borttransporterat gråberg". Svenska Gruvindustriarbetareförbundet träffade ett avtal med Grängesbergskoncernens gruvförbund, om disciplinär påföljd för de fackligt anslutna arbetarna, och förbundet hemställde sedan till Kungl. Maj:t om abolition. Efter att riksåklagarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län, och LKAB förklarat sig inte ha något att erinra emot förbundets framställning, beslutade Kungl. Maj:t om abolition "med hänsyn till de i detta fall föreliggande säregna förhållandena" och med beaktande av avtalet.

Även i ett fall av otukt mellan halvsyskon på 1960-talet beslutades om abolition. Det har sagts att fallet utmärktes av ömmande omständigheter. Otukt mellan halvsyskon avkriminaliserades genom SFS 1973:648.