Vad betyder och hur uttalas accessionskatalog
Accessionskatalog uttalas ac|cess|ions|kata|log.
Ordformer och varianter av accessionskatalog
Singular
- accessionskatalog
- obestämd grundform
- accessionskatalogs
- obestämd genitiv
- accessionskatalogen
- bestämd grundform
- accessionskatalogens
- bestämd genitiv
Plural
- accessionskataloger
- obestämd grundform
- accessionskatalogers
- obestämd genitiv
- accessionskatalogerna
- bestämd grundform
- accessionskatalogernas
- bestämd genitiv
Accessionskatalog är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet accessionskatalog
Bibliotekets samlingar speglar museets verksamhetsinriktning under olika tider. Vid tiden för museets grundande dominerades de framväxande humanistiska vetenskaperna av komparativa perspektiv och för att jämförelser alls skulle bli möjliga krävdes ett omfattande bibliotek med bl.a. tryckta kataloger från andra samlingar. En av museets första fasta medarbetare blev därför bibliotekarien P. G. Wistrand som 1890 anslöt biblioteket till forskningsbibliotekens gemensamma Accessionskatalog som idag utvecklats till Libris. På P G Wistrands tid var bibliotek heller inte i första hand förvaringsplatser för böcker utan i lika hög grad vetenskapliga kommunikationscentra. Bland annat tog sig detta uttryck i uppbyggandet av omfattande bytesförbindelser med andra forskningsinstitutioners bibliotek och detta blev också en av de första stora uppgifterna och vid slutet av 1890-talet hade biblioteket etablerat skriftutbyten med 185 andra institutioner, framför allt i Tyskland och Norden.
Röhsska museet har en omfattande föremålssamling på uppemot 50 000 objekt, fördelade inom kategorierna konsthantverk, design och mode. Huvuddelen av föremålen i samlingen utgörs av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk, men också av grekiska och romerska antikviteter samt material från Japan och Kina finns representerade i samlingen. Ända sedan museets stadgar antogs av Göteborgs stadsfullmäktige 1904 har en omfattande insamlingsverksamhet pågått och redan 1905 skrevs de första föremålen in i museets accessionskatalog. Sedan dess har mellan 50 och upptill 1800 föremål per år samlats in. De första åren köptes framförallt äldre svenskt och europeiskt konsthantverk in, men även kinesiskt och japanskt konsthantverk förvärvades. På 1920-talet började man också köpa in samtida konsthantverk.
SAB (Sveriges allmänna biblioteksförening) är ett klassifikationssystem som klassificerar framför allt böcker men även andra media. Det används på många svenska folkbibliotek, skolbibliotek och forskningsbibliotek. Första upplagan kom 1921 och byggde på den klassifikation som då användes i de vetenskapliga bibliotekens accessionskatalog. Systemet går även under namnen "Klassifikationssystem för svenska bibliotek", "SAB-systemet" och "SAB:s klassifikationssystem". Föreningen SAB gick samman med Svenska Bibliotekariesamfundet (SBS) och bildade nuvarande Svensk biblioteksförening.
