Ackordisk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder ackordisk, varianter, uttal och böjningar av ackordisk

Ackordisk synonym, annat ord för ackordisk, vad betyder ackordisk, förklaring, uttal och böjningar av ackordisk.

Vad betyder och hur uttalas ackordisk

Ackordisk uttalas ac|kord|isk och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av ackordisk

Böjning (i positiv) ackordisk en ~ + subst. ackordiskt ett ~ + subst. ackordiska den/det/de ~ + subst.

Ackordisk är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet ackordisk

  1. Huvudartikel: Barockens musik Perioden efter renässansen brukar kallas barocken i traditionell musikhistoria. Denna period varade ungefär mellan 1600 och 1750. Under den här tiden verkade kompositörer som Claudio Monteverdi, G.F. Händel, Antonio Vivaldi och J.S. Bach. De nya strömningarna tar sin början i Italien och sprids sedan i olika former över resten av Europa. Operan var en viktig pådrivande faktor i den musikaliska utvecklingen, liksom framväxten av ett konsertväsende. Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började likheterna mellan sakral och profan musik suddas ut. Former som oratorium, som var inspirerade av operan, letade sig in i kyrkorummen. Grundläggande för mycket av musiken under den här perioden var generalbasen, ett sätt att notera ackord. Mycket av musiken var uppbyggd kring en kompgrupp som spelade bas och ett improviserat ackordiskt ackompanjemang. (källa)
  2. Perioden efter renässansen brukar kallas barocken i traditionell musikhistoria. Denna period varade ungefär mellan 1600 och 1750. Under den här tiden verkade kompositörer som Claudio Monteverdi, G.F. Händel, Antonio Vivaldi och J.S. Bach. De nya strömningarna tar sin början i Italien och sprids sedan i olika former över resten av Europa. Operan var en viktig pådrivande faktor i den musikaliska utvecklingen, liksom framväxten av ett konsertväsende. Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började likheterna mellan sakral och profan musik suddas ut. Former som oratorium, som var inspirerade av operan, letade sig in i kyrkorummen. Grundläggande för mycket av musiken under den här perioden var generalbasen, ett sätt att notera ackord. Mycket av musiken var uppbyggs kring en kompgrupp som spelade bas och ett improviserat ackordiskt ackompanjemang. Instrumenten hamnade i centrum och musiken blev till för sin egen skull. Stråkorkestern fick sin färdiga form. Polyfonin hade fortfarande en stark ställning, men var nu baserad på andra principer – dur/moll-tonalitet – än under tidigare perioder. (källa)
  3. 2. Vid slutet på 1500-talet i Florens, Italien, fick monodi den nya, och idag vanligaste, betydelsen. Med monodi avsågs en uttrycksfull solosång till ackordiskt ackompanjemang av generalbas. (källa)
  4. Neapolitanskt sextackord är ett ackordiskt stilgrepp som ofta användes i barockmusiken för att skapa en överraskningseffekt. I funktionsläran beskrivs den som en mollsubdominant med låg sext och utan kvint. I tonarten A-dur skulle det då bli ett D-moll i grundläge utan A (kvint) och med Bb (låg sext) tillagd. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.