Alkoholpolitisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet alkoholpolitisk

1. Alkoholpolitik är politik som rör alkoholdrycker, oftast i syfte att begränsa konsumtionen. Alkoholpolitiska åtgärder som förekommer eller har förekommit i olika länder inkluderar beskattning av framställning eller försäljning av alkoholdrycker, åldersgränser för att få köpa alkohol, statliga eller kommunala monopol på försäljning, restriktioner kring marknadsföring av alkohol, eller totalförbud mot försäljning. (källa)
2. Sällskapet gav ut och spred en mängd skrifter, anordnade stora nykterhetsmöten och sände ut framstående resetalare, såsom Peter Wieselgren, Peter Fjellstedt, Lars Paul Esbjörn, Per August Ahlberg och Agatha Rosenius med flera. I vågorna efter Februarirevolutionen 1848 förlamades organisationen och gick på sparlåga i flera år. Det alkoholpolitiska arbetet drevs under denna tid av hushållningssällskap, lokala nykterhetsföreningar och inte minst läkaren Magnus Huss. (källa)
3. Bruun blev politices doktor 1959. Han var 1955–1968 chef för Oy Alko Ab:s alkoholpolitiska forskningsinstitut och 1969–1980 forskningschef i Stiftelsen för alkoholforskning. Han utnämndes 1981 till professor i sociologisk alkoholforskning vid Stockholms universitet, men återvände sedermera till Finland. Han publicerade ett stort antal vetenskapliga arbeten och gjorde inlägg i samhällsdebatten, såväl i Finland som i Sverige. (källa)
4. Rydberg var medicinsk expert i alkoholpolitiska utredningen 1970–1974, i Europarådet 1980–1981, medicinsk expert i narkotikakommissionen 1982–1984, i nordiska expertgruppen om medicinska skadeverkningar av cannabis 1982–1984, Socialstyrelsens vetenskapliga råd i allmän psykiatri, särskilt alkohol- och narkotikafrågor från 1984, ledamot av sektionen för alkohol- och narkotikafrågor i World Psychiatric Association 1983, internationell sekreterare 1988, medlem WHO:s Expert Advisory Panel on Drug Dependence and Alcohol Problems från 1986. Han författade skrifter i alkohol- och narkotikaforskning, analytisk kemi, toxikologi och socialmedicin. (källa)