Vad betyder och hur uttalas amiralitetspastor
Amiralitetspastor uttalas amir|al|itets|past|or.
Ordformer och varianter av amiralitetspastor
Singular
- amiralitetspastor
- obestämd grundform
- amiralitetspastors
- obestämd genitiv
- amiralitetspastorn
- bestämd grundform
- amiralitetspastorns
- bestämd genitiv
Plural
- amiralitetspastorer
- obestämd grundform
- amiralitetspastorers
- obestämd genitiv
- amiralitetspastorerna
- bestämd grundform
- amiralitetspastorernas
- bestämd genitiv
Amiralitetspastor är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet amiralitetspastor
Hon var dotter till amiralitetskamreren Johan Peter Hjelm och Helena Margareta Myrtin. År 1771 gifte hon sig med amiralitetspastorn Elias Billgren (död 1783) och 1791 med amiralitetskamreren Carl Johan Schlyter (död 1805). Efter branden i Karlskrona 1790 lät hon uppföra Flensburgska gården. Hon drev mellan 1805 och 1818 en flickpension, den kanske första i Karlskrona. Efter sin mors död 1818 flyttade hon till sin äldsta dotter, som var biskopinna i Lund.
På Galärkyrkogården finns ungefär 1 300 gravplatser på en yta av cirka 0,9 hektar. Området som även innehåller ett kapell med 15 sittplatser, en minneslund och en klockstapel omges av en kyrkogårdsmur. Murens borgkiknande portal formgavs av arkitekt Fredrik Blom. Första begravningen ägde rum 1742. Ursprungligen var kyrkogården endast avsedd för flottans personal. Först från 1836 har fullständiga förteckningar över gravarna uppgjorts. Enligt dessa är 3 200 personer begravda här. Då kyrkogården är nära 100 år äldre och även massbegravning förekommit, kan enligt amiralitetspastor Gustaf Brandt omkring 5 000 människor begravts här fram till 1969.
Jacob Fabricius (1704–1741), svensk amiralitetspastor, gift med Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Brandt blev teologie doktor i Lund 1918 och amiralitetspastor och kyrkoherde i Skeppsholms församling 1926. Han var medlem av styrelsen för Sveriges religiösa reformförbund och blev redaktör för dess tidskrift Religion och kultur 1937. Bland hans skrifter märks C. O. Rosenii förkunnelse (1918) och Några blad ur Skeppsholms församlings historia (1942), läroböcker i kristendom med mera.
