Anfallskrig Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder anfallskrig, varianter, uttal och böjningar av anfallskrig

Anfallskrig synonym, annat ord för anfallskrig, vad betyder anfallskrig, förklaring, uttal och böjningar av anfallskrig.

Vad betyder och hur uttalas anfallskrig

Anfallskrig uttalas an|falls|krig och är ett substantiv.

Ordformer av anfallskrig

Singular

anfallskrig
obestämd grundform
anfallskrigs
obestämd genitiv
anfallskriget
bestämd grundform
anfallskrigets
bestämd genitiv

Plural

anfallskrig
obestämd grundform
anfallskrigs
obestämd genitiv
anfallskrigen
bestämd grundform
anfallskrigens
bestämd genitiv

Anfallskrig är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet anfallskrig

  1. Konungaförsäkran, kungaförsäkran, handfästning, valkapitulation, kallades i Sverige fram till 1975 den förpliktelse som kungen hade att avlägga vid sitt trontillträde, att som regent fullgöra de med ämbetet förenade plikterna, och att samtidigt ej heller överskrida desamma. Konungaförsäkran innebar att kungen lovade att till exempel inte starta anfallskrig utan att rådfråga riksdagen och regeringen, och att i övrigt följa grundlagarnas stadgar. Till konungaförsäkran hörde även den mer högtidliga kungaeden. (källa)
  2. Enligt tradition kan jihad asghar som sista utväg som sagt gå över till ett försvarskrig, när alla andra försök till fredlig lösning har misslyckats. Definitionen och praxis av försvarskrig råder det dock delade meningar om. Det är dock tydligt i Koranen att anfallskrig inte är tillåtet om det inte först föregås av ett försvarskrig, och att kvinnor, barn samt gamla (civila) skall skonas. Den övervägande allmänna uppfattningen bland muslimer är profeten Muhammeds uttalande om att ett "försvarskrig" endast ska ses som den sista utvägen, då alla andra alternativ till fredlig lösning misslyckas. Enligt den muslimska rättstraditionen (fiqh) ska jihad som angreppskrig i självförsvar vid krigssituationer, i princip endast kunna utlysas av kalifen (en befattningshavare som avskaffades i samband med den siste osmanske kalifens avsättande 1924) eller genom ett samlat beslut inom hela skaran islamiska trosbekännare (umma). (källa)
  3. Kriget är det yttersta nödvärns- och självhjälpsmedlet för den internationella rättens bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt exekutivförfarande, men inte det enda. Andra rättsmedel är till exempel retorsion, repressalier, embargo och fredsblockad. Kriget framträder antingen som försvarskrig, till avvärjande av framställda anspråk, som ej kan godtas, eller anfallskrig, som avser att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt kan dock även försvarskriget inledas genom angrepp och förutsätter sålunda alls inte, att motparten redan gripit till vapen. I själva verket blir det därför i de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid krigets utbrott avgöra, huruvida detta är att anse som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. Rätten enligt internationell rätt att inleda ett krig begränsades betydligt genom FN:s tillblivelse (se detta avsnitt nedan). (källa)
  4. Krigets lagar är den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under ockupation. Regelkomplexet består till största delen av skyddsregler, som går under samlingsbenämningen den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga, och krigets humanitära lagar innebär inte att man godkänner krig men innebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig som trots våldsförbudet förekommer. Folkrätten består av två slags regelsystem, dels de formaliserade internationella avtalen, traktaterna, dels den internationella sedvanerätten, som utvecklats genom staternas löpande praxis. Även krigets lagar består av såväl traktaträttsliga som sedvanerättsliga regler. (källa)
  5. Nutidens nationalekonomi som utvecklats från sent 1700-tal, betonar att ett lands välstånd bygger på ekonomisk produktivitet, vilket är ett resultat av ett flertal faktorer, inklusive teknologisk nivå, humankapital och innovationsförmåga. Merkantilisterna fokuserade ensidigt på ackumulation av myntmetall och stödde i många fall åtgärder som undergrävde ekonomiskt välstånd i vidare bemärkelse. De merkantilistiska tankegångarna var dock i vissa fall lämpliga i den situation som rådde under tidig modern tid. De relativt nyetablerade nationalstaterna befann sig i en krigisk omgivning beroende av tillgång till ädla metaller för att kunna idka både försvars- och anfallskrig, och sättet att möjliggöra detta var att upprätthålla ett överskott i handeln med omvärlden. (källa)
  6. Begreppet militär kan referera till vilken beväpnad styrka som helst, men normalt sett menas en permanent styrka av soldater. Det kan även syfta på gerilla - temporära styrkor tränade för krigföring, men som skiljer sig från en sanktionerad militär. Även otränade medborgargarden, som kallas in som reservstyrka när nationen mobiliseras för anfallskrig eller försvar, kan referas till. Ofta syftar begreppet militär på en armé. (källa)
  7. Planerande av anfallskrig var en av de typer av brott som infördes i stadgan för Nürnbergprocessen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.