Apoteksflaska Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet apoteksflaska

1. I oktober 1736 fick Brita Haberman privilegier att på Ettarp anlägga ett glasbruk för tillverkning av fönsterglas, buteljer, apoteksflaskor, kolvar med mera. En tegeltillverkning igångsattes 1736 sannolikt för tillverkning av tegel till planerad glashytta. En stor torvlada uppfördes 1737. Efter att även Brita avlidit 1738 fortsatte sönerna planeringen. Johan Haberman övertog privilegiet på glasbruket och anläggningen färdigställdes 1739. År 1743 hade man värvat yrkesfolk från Tyskland. På Ettarp blåstes i första hand grön- och brunfärgade glasflaskor, de flesta med en volym på 65 centiliter. Man tillverkade även burkar, skålar och dricksglas. Det mesta tycks ha gått på export. Glasbruket var under de första åren etablerat på hemmanet Släggarp där emellertid brist på torv och ved uppstod. Anläggningen för glastillverkning flyttades därför till hemmanet Övre Hertered där det var beläget i knappt 10 år. Flera ugnar måste hållas vid hög temperatur och åtgången av torv och ved var stor. (källa)
2. Glasbruket inköpte även 11/27 mantal från Hulabäck 2 i Steninge och torvlotter i Undars mosse av Steninge 1 och 2. Senare köptes även stora delar Hulabäck 1 och 3 i Steninge och Bökesgård i Harplinge socken. Glasbruket kom till en början att eldas av torv från Undars mosse. Redan under 1874 levererades varor till ett värde av 40.000 kronor. 1876 kunde man leverera glasvaror till ett värde av 140.000 kronor. Under det första året tillverkades enbart buteljer. Året därpå startades även två ugnar för tillverkning av apoteksflaskor och olika sorters hushållsglas. Under detta år tillverkades 4 500 hytthundra (måttenhet för glastillverkning, ett hytthundra motsvarar ungefär hundra enklare glasvaror) vitt glas, 4.000 hytthundra grönt glas och 630.000 buteljer. 1876 lades driften om så att en ugn byggdes om för tillverkning av fönsterglas. (källa)
3. Trots den korta tid som glasbruket var i drift har arkeologiska undersökningar, dels 1932 under ledning av Heribert Seitz, dels utgrävningar 1974–1975 på initiativ av Kronobergs länsmuseum, visat att produktionen vid glasbruket var riklig. Förutom stora mängder fönsterglas tillverkades även passglas, bägare, kannor, apoteksflaskor och burkar. All produktion var av typen Waldglas. (källa)
4. Skulpturernas armering utgörs av stålrör och metallstänger, inlindade i hönsnät, täckta med murbruk. De bärande delarna är inmurade med bitar av porslin, tegel och glas. De är prydda med hittade föremål, som sängramar, flaskor, kakelplattor, metallskrot och snäckskal. Rodia kallade tornen nuestro pueblo (vårt folk) eller our town (vår stad). Han byggde dem utan maskinella hjälpmedel eller (såvitt man vet) uppgjorda ritningar, helt ensam med handverktyg och fönsterputsarutrustning. Barn från kvarteret tog med sig porslin som gått sönder och glasbitar till Rodia i hopp om att de skulle komma till användning, men större delen av Rodias material bestod av skadade bitar från porslinsfabriken Malibu Pottery, där han arbetade i många år. Grönt glas är från läskedrycksflaskor, en del har kvar sina etiketter, som till exempel 7 Up, Squirt, Canada Dry, blått glas tycks komma från apoteksflaskor för laxermedel. (källa)