Vad betyder och hur uttalas arabisk
Arabisk uttalas arab|isk [-a´b-] -t -a.
Ordformer och varianter av arabisk
Arabisk är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet arabisk
En ghasel är en arabisk, förislamisk diktform som har spridit sig till språken persiska, turkiska och urdu. Den består av 5-20 tvåradiga strofer, där versraderna i första strofen rimmar parvis. Därefter återkommer detta rim som avslutning av varje strof enligt schemat: AA, BA, CA, DA osv. Diktformens styrka ligger i att den kan tolkas symboliskt på flera plan samtidigt.
De serverade hummus med bland annat ägg och grönsaker, och hummus användes även på bröd som alternativ till smör eller majonnäs. Östeuropeiska invandrare till Israel valde emellanåt att äta hummusen som en varm sås till maten, något som inte varit en arabisk sedvänja.
Den islamiska kalligrafin har en mycket lång obruten tradition. Eftersom kalligrafin baseras på arabiska bokstäver kallas den ibland "arabisk kalligrafi". Emellertid är "islamism kalligrafi" en riktigare benämning eftersom begreppet innefattar alla verk av kalligrafi av muslimska kalligrafer, från Andalusien i det moderna Spanien och bort till Kina.
Kardemumma har kallats drottningen av kryddor och används i arabisk och asiatisk matlagning och är en viktig ingrediens i många kryddblandningar, exempelvis garam masala, curry och berbere. Kryddan används också ofta till att smaksätta kaffe och te och används i desserter och bakverk.
Koloraturer förekom ofta i den italienska körmusiken under 1400- och 1500-talet, och utvecklades särskilt i Florens. Under de följande århundradena var italiensk musik mycket tongivande, och koloraturer praktiserades i nästan all opera- och kantatmusik. Även arabisk sångteknik innehåller koloraturer, och uppkomsten i Europa kan ha varit genom kulturellt utbyte därifrån. Fram till början av 1800-talet gavs sångartister inom alla röstlägen möjlighet att demonstrera sin virtuositet genom koloraturer.
Kufisk skrift är ett formalistiskt slag av arabisk kalligrafi använd dekorativt på byggnader, keramik, textilier etc. Den är en av de äldsta arabiska skriftformerna och utvecklades i staden Kufas språkskola varifrån dess alfabet sedan spreds över hela det islamska väldet. Dess från början stela, rätvinkliga former utträngdes på 900- eller 1000-talet av en lättare, löpande rundskrift.
Kurderna använder tre olika alfabet. I norra delarna av Kurdistan (Syrien och Turkiet) där de flesta kurder är kurmanjitalande används det latinska alfabetet. I hela södra Kurdistan (Irak och Iran) där de flesta kurder är soranitalande använder de sig av en variant av arabisk skrift. Vissa kurder använder sig även av yekgirtu, till exempel i kurdisk media. Yekgirtu är en form av latinska bokstäver som är förenklat och anpassat till både soranitalande kurder och kurmanjitalande kurder.
En kvartston är ett fjärdedels heltonssteg. Kvartstonen är inte vanlig i den västerländska musiktraditionen, men är det vanligaste mikrotonala tonsprånget. Jazzens så kallade blå toner anses ofta vara kvartstoner, och likaså finns det kvartstoner i äldre svensk folkmusik. Kvartstonsintervall är vanligt i arabisk musik.
Matematiken har en minst 4000 år lång historia. Vissa menar att matematikens historia går mycket längre bak, bland annat utvecklades matematik i Sumer, södra Mesopotamien och nuvarande Irak, i samband med utvecklandet av skrivkonsten och läsandet för cirka 5000 år sedan. Vår äldsta kunskap om människans användande av matematik är från antika Egypten och Babylonien. Andra kulturer där matematik förekommit är grekisk, arabisk, kinesisk, indisk, mayansk och amerikansk kultur. De matematiska ämnen som diskuterats har varit, bland andra, algebra, analys, tal och talteori, geometri och topologi, matematisk fysik och matematisk astronomi.
