Arbetarbostad synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas arbetarbostad

Arbetarbostad uttalas arbet|ar|bo|stad.

Ordformer och varianter av arbetarbostad

Arbetarbostad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet arbetarbostad

Sätra varv (även Sättra varf) var mellan 1878 och 1935 ett fartygs- och reparationsvarv för "större och mindre segelfartyg och pråmar" vid Fiskarfjärden i Mälaren i nuvarande stadsdelen Sätra, södra Stockholm. Av den ursprungliga bebyggelsen finns flera av arbetarbostäderna kvar på höjden, medan det enbart återstår fundamentrester efter varvsbyggnaderna vid stranden. Området ingår i dag i Sätraskogens naturreservat.

Idag finns arvet från den gamla industritiden kvar i form av arbetarbostäder och industritomter.

Populärt bostadsområde i centrala Jönköping, ej att förväxlas med villaområdet Torpa. Området består mestadels av bostadsrätter. Området byggdes ursprungligen som ett område med arbetarbostäder, men har under åren genomgått en stark gentrifiering. På Söder finns kvar en del av den gamla tidens kvartersbutiker. Området kallas ofta för "Torpa", vilket dock är namnet på det bostadsområde med mestadels villor som ligger strax söder om Söder.

Strax sydväst om slottet ligger Löjtnantsklippan och Brukets skidbacke (eller Bruketbacken), som används som slalombacke. Det är en skidbacke med skidliftanläggning, som är synlig på långt håll i landskapet inom Görvälns naturreservat. Berget som skidbacken ligger på heter Kvarnberget. I slutet av 1600-talet fanns där en gammal väderkvarn. Kvarnen stod öde år 1701, men den försvann sedan. Grunden efter kvarnen är fortfarande synlig, men namnet Kvarnberget har levat kvar. Intill Brukets skidbacke ligger den röda träbyggnaden Bruket, som var den tidigare arbetarbostaden för tegelbruksdrängarna vid Görvälns tegelbruk, som låg här mellan 1752 och 1852 och som tillhörde Görvälns gård. Bruket används som fritids- och serveringslokaler.

De största öarna i Norrbyskär är Stuguskär med färjeläget, Norrbyskärs Wärdshus och de före detta arbetarbostäderna i tegel. På Långgrundet låg en gång i tiden sågverket, som numer ingår i museet och den gamla skolan med kyrksalen samt de tidigare arbetarbostäderna i trä. Stengrundet, Blågrundet, Tannskär, Truthällan och Kalmarn är andra nämnvärda lite större öar.

Idag omfattar museets byggnadssamlingar ett 40-tal hus med tillhörande miljöer. Bland dem märks ett stadskvarter, en arbetarbostad med bakgård, en bergsmansgård, en lanthandel, en byskola, en herrgård, en kolonistuga och Folkets Park med friluftsteater. Det finns även flera hantverkare som krukmakeri, glashantverk och silversmed samt ett tryckeri. I Gaggeska gården, belägen i stadskvarteren, ligger ett värdshus.

Arbetarbostaden Grytan är ytterligare ett museum i Järfälla som ligger i Skälby, och som Skälbyskolan äger och har ansvaret för. Skälbyskolan har rustat upp torpet invändigt det används av skolan för undervisningsändamål. Grytan är en rödmålad timrad träbyggnad, som var en gammal arbetarbostad. Planlösningen i huset är ovanlig genom att det är eldstäder i tre ytterhörn. Den ligger 50 meter sydost om huvudbyggnaden och flygeln vid annexet till Skälby gård, en arbetarbostad som kallas för Grytan. Namnet Grytan har träbyggnaden fått av att den hade tre skorstenar, som såg ut som en upp- och nedvänd gryta. Taket ersattes dock vid en restaurering 1995-1996 med en modernare konstruktion.

Den 7 oktober 1892 öppnades vid Rörstrands Porslinsfabrik en matsal (ett marketenteri) för arbetarna vid fabriken på initiativ av disponentenen vid fabriken. De anställda erbjöds att inhandla middagar på Kronobergsgatan och förtära dem i den nya matsalen. En helportion kostade 20 öre och en halvportion utan bröd kostade 15 öre. Marketenteriet kunde också användas som ett försäljnings- och serveringsställe. I Marketenterihuet vid Rörstrands porslinsfabrik bodde inte bara arbetarfamiljer, utan också en och annan av fabrikens tjänstemän. Den mest betydande var arkitekten Erik Hugo Tryggelin, som var mycket betrodd och hade överinseendet över fabrikens fastigheter. Hans förnämnsta uppgift var att rita mönster och modeller för själva porslinstillverkningen. Erik Hugo Tryggelin ritade också 4 hus, arbetarbostäder, åt Rörstrand AB i Birkastaden. Tryggelins fyra hus förörstrand skiljer sig från övrig bebyggelse genom en fasadutformning som går tillbaka till 1890-talet. Familjens son, Erik Tryggelin, som växte upp i Marketenterihuset, blev med tiden en erkänd konstnär.

I sin första donation hade Robert Dickson förordnat, att av arbetarbostädernas hyresavkastningen skulle en tiondel användas till andra "sådana nyttiga och behöfliga inrättningar, som afse arbetsklassens förmån och förbättring i gudsfruktan, sedlighet och kunskaper, dervid dock är fästat det bestämda vilkor, att dessa inrättningar icke må blifva beskaffenhet att deras tillvägabringande på detta sätt föranleder befrielse från eller lindring i afgifter, som det åligger samhället att utgöra, hvilket vilkor likväl icke afse hinder för beredande af undervisningsanstalter inom stiftelsen för mindre bemedlades barn".