Arbetarklass Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetarklass

1. Måndagen den 26 juli 1830 kunde Paris borgerlighet i tidningarna läsa om de kungliga påbuden som skulle hindra dem från att nå de mest prestigefyllda ämbetena i landet. I protest vägrade medlemmar av Parisbörsen att låna ut pengar och fabriksägare stängde sina fabriker. Detta fick i sin tur effekten att mängder av fabriksarbetare lämnades att klara sig själva på gatan utan möjligheter till försörjning. På grund av den begynnande industriella revolutionens samhällsomvälvningar hade situationen för Frankrikes arbetarklass nått ett explosivt stadium och arbetslösheten var sedan sommaren 1829 hög. Därför började även Paris arbetare att gå ut på gatorna och protestera. Medan flera tidningar lades ner i enlighet med den nya lagen lovade andra tidningsägare att inte hörsamma den nyinförda presscensuren. När så ordningsmakten samma kväll slog till mot en tryckpress möttes de av en uppretad folkmassa som ropade slagord mot kungahuset. (källa)
2. Klassidentitet är inom sociologin en subjektiv kategori baserad på individens egen uppfattning om vilken samhällsklass denne uppfattar sig tillhöra. Inom samhällsvetenskaplig forskning gör man ibland en åtskillnad mellan objektiv och subjektiv klass. Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass definieras däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet, denna kan till skillnad från den objektiva klassen vara helt godtycklig. Exempelvis skulle Carl XVI Gustaf kunna känna sig som en del av en lägre klass än vad han i själva verket tillhör. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel överklassen, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklassen. (källa)
3. Övriga teoretiska komponenter av Mao Zedong-tänkande innebär ett större fokus på bönderna, istället för på storstädernas arbetarklass som i Sovjetunionen. (källa)
4. Medelklass är en vagt, och ibland skiftande, definierad socioekonomisk socialgrupp, som utgör ett mellanskikt i samhället. Med avseende på faktorer som inkomst, förmögenhet, utbildning, självständighet i yrkesutövningen och social prestige har medelklassen en mindre gynnsam ställning än överklassen men en mer gynnsam ställning än arbetarklassen. Inom sociologin används begreppet medelklass ofta. Inom marxismen existerar inte medelklassen, utan man talar vanligtvis om lönearbetande mellanskikt samt småborgerlighet och bönder. Men det finns också marxister som räknar alla löntagare som arbetare. (källa)
5. Segla är en dansform som var vanlig bland ungdomar från arbetarklass och lägre medelklass i 1930- och 40-talets Göteborg. Det seglades till många slags musik, men framför allt till olika typer av valsmusik. (källa)
6. I Sverige skapades denna statistiska indelning i tre grupper 1911 av SCB i syfte att kartlägga väljarna i riksdagsvalen, då med rubriceringarna "den högre klassen" (jämför överklass), "medelklassen" och "kroppsarbetarnas klass" (jämför arbetarklass). Vanligtvis har historiker sett den konservativa statsvetaren och statistikern Pontus Fahlbecks klassindelning från hans bok Stånd och klasser som inspirationskälla. 1928 blev grupperna kända under beteckningarna Socialgrupp I, II respektive III. Socialgruppsavgränsningen i förhållande till olika yrken var dock inte särskilt tydlig. Efter 1948 års andrakammarval slutade SCB socialgruppera väljarna efter kritik av indelningens godtyckliga konstruktion. Samtidigt övertogs den inom det nygrundade ämnet Sociologi såväl som statliga utredningar för att klassgruppera det svenska folkets attityder och beteenden. (källa)
7. Vardagligt används i Sverige begreppen arbetarklass, medelklass och överklass, alternativt arbetarklass och lägre och övre medelklass. Inom svensk språkforskning samma socialgruppsindelning som inom svensk statistik. Denna indelar grupperna efter yrken, baserat på utbildning som krävs, vilket ansvar yrkesrollen innebär, samt lön. Socialgrupp 1 innefattade högre tjänstemän och företagare, grupp 2 lägre tjänstemän och småföretagare och grupp 3 arbetare. (källa)
8. Tvåtredjedelssamhälle (från tyska Zwei-Drittel-Gesellschaft) är ett politiskt slagord använt i diskussionen om den "nya arbetarklassen" i Tyskland, och har använts sedan 1980-talet. Uttrycket har sin grund i det postmoderna samhället där arbetslöshet, ibland under lång tid, kvarstår trots en generell ökning av tillväxten i ett lands ekonomi. För ungefär två tredjedelar av samhället finns möjligheten till säker anställning, medan den kvarvarande tredjedelen hamnar i otrygg anställning och fattigdom. Genom detta skapas en ny arbetarklass som har kommit att kallas prekariat. Den demokratiska konsekvensen blir att de två tredjedelarna har möjlighet att rösta fram politiska alternativ som gynnar dem på bekostnad av den kvarvarande tredjedelen. Termen tros ha myntats av SPD-politikern Peter Glotz 1984. (källa)
9. Underklass – en samhällsklass som omfattar arbetare, se Arbetarklass. (källa)