Arbeterska Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbeterska

1. Redan sommaren 1894 hade hon fått ett kåseri publicerat i hembygdstidningen Fyrstickan, signerat med den undflyende signaturen No Name. År 1909 avbröt hon lärarbanan för att börja medarbeta vid Stockholms Dagblad (StD), och då med flera olika signaturer, främst Chouette och Birba. Hon blev då också kollega med Ellen Rydelius, Elin Wägner, Elin Brandelius, Else Kleen och de andra kvinnliga journalisterna i nätverket "Ligan", med ett kamratskap som skulle bli betydelsefullt både privat och yrkesmässigt. Utöver C-notiser, det vill säga översättningar från den utländska pressen om spektakulära händelser runt om i världen, och rapportering om vad som tilldrog sig i den svenska huvudstaden, skrev Elisabeth Krey-Lange mycket om sociala frågor. Dessa inkluderade kvinnors och barns villkor under storstrejken samma år, arbeterskornas förhållanden, välgörenhetsarbetet inför julen, en lång serie kortnoveller om "Stockholmskan" och inte minst tidens alla rösträttsmöten. Hon var själv medlem i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), och under åren på StD medverkade hon också i Fredrika Bremer-förbundets tidning Dagny. (källa)
2. För att göra sanningen klar dock, mina tyska kamrater, vill jag ställa er en serie frågor. Jag vill att ni besvarar dem av bästa förmåga, enligt ert samvete. När mina åhörare applåderade den 30 januari rapporterade den engelska pressen nästa dag att allt var ett propagandatrick som inte representerade den sanna åsikten hos det tyska folket. Jag har idag bjudit in ett genomsnitt av det tyska folket, i detta ords bästa betydelse. Framför mig sitter rader av tyska skadade från östfronten, med amputerade ben och armar, med genomskjutna lemmar, de som har förlorat sin syn och som har kommit hit med sina sjuksköterskor, män som i sin blomstrande ungdom tvingas sitta med sina kryckor framför sig. Bland dem finns femtio som bär riddarkorset med eklöv, lysande exempel på vår stridande front. Bakom dem höjer sig en grupp rustningsarbetare och -arbeterskor från Berlins stridsvagnsfabriker. Bakom dem finns partitjänstemän, soldater från vår kämpande försvarsmakt, läkare, vetenskapsmän, konstnärer, ingenjörer och arkitekter, lärare, tjänstemän och anställda vid myndigheter och kontor. En stolt representation från varje område i vårt andliga samhälle som trots brinnande krig kommer med exempel på enastående mänskliga förmågor. Över hela Sportpalatset ser jag tusentals tyska kvinnor framför mig ikväll. Ungdomen är här, liksom åldringarna. Inget stånd, ingen yrkesgrupp, ingen åldersgrupp förblev oinbjuden. Jag kan således med all rätt säga att framför mig sitter ett representativt urval av hela det tyska folket, såväl från fäderneslandet som från fronten. Stämmer detta? Ja eller nej? Ni, mina åhörare, representerar i detta ögonblick vår nation. Och till er skulle jag vilja rikta tio frågor som ni inför hela världen och i synnerhet inför våra fiender, som också hör oss i sina radioapparater, å tyska folkets vägnar kommer att svara på. (källa)
3. Betalning av vävt sidentyg var per aln, eller per vävd sidenduk, senare per meter vävd sidentyg i relation till mönster. Löner i relationer till senare eller dagens löner kan vara svårt att beräkna, en del arbeterskor bodde hyresfritt, där ved och annat ingick som en del av lönen. Ungefär 75 procent av de anställda arbeterskorna under åren var ogifta kvinnor, de kan ha delat rum med någon annan arbeterska eller bott hos någon släkting. Väverskorna betaldes bäst, men även de kunde ha det svårt för att få ihop det till det dagliga uppehället. Arbetsledare eller mästaren var män som gått i lära på plats i firman eller kommit frånågot annat sidenväveri. (källa)
4. Hon var adjunkt vid Vasa kommunala flickskola i Göteborg, vid högstadium i Partille och lektor vid gymnasium i Stenungsund innan hon 1984 blev Sveriges första professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet där hon verkade till 1987/1988, varefter hon blev emerita. Hon är författare till Svenska flickskolor under 1800-talet (1970, avhandling med samma namn 1972) och Gäst-arbeterska i manssamhället (1979) samt uppsatser i diverse tidskrifter. (källa)