Arbetskraft Synonymer Betyder Uttal

• personal

Hur används ordet arbetskraft

1. Anledningen till att man odlade inne i staden var att där fanns det både gott om arbetskraft – dvs kvinnor och barn – och bra tillgång till gödsel – dvs avföring från både människor och djur. (källa)
2. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
3. Det äldsta medlet som stod till buds för lastning och transport till uppfordringen var manuell arbetskraft. Senare började man använda smalspåriga järnvägar under jord. Många olika framdrivningssätt har använts, hästar, tryckluftslok, ackumulatorlok och ellok. I dagens gruvor använder man järnvägstransporter i större gruvor som till exempel Kiirunavaara. I mindre gruvor använder man gruvtruckar eller vanliga lastbilar vid längre transporter fram till gruvhissen eller uppför rampen, om transportsträckorna är korta används gruvlastmaskiner som transporterar malmen i skopan. (källa)
4. Husbonderätt eller Husbondevälde var dels den - tämligen obestämda och med ofullkomliga skyddsmedel utrustade - makt inom familjen, särskilt över hustruns person och arbetskraft, som tillkommer mannen ("husfadern"), dels ock i tjänstehjonsförhållandet arbetsgivarens ("husbondens") befogenhet att inom skäliga gränser tillgodogöra sig tjänarens arbetskraft och att, i händelse tjänaren icke inställer sig i tjänsten eller rymmer därifrån, få honom genom myndighets försorg hämtad till tjänsten. Fattigvårdsstyrelsen har också haft en sådan rätt över vissa understödstagare eller deras män, eller föräldrar. (källa)
5. småbrukare utan främmande arbetskraft. (källa)
6. Hyra är i juridisk mening den ersättning i pengar, varor eller tjänsteprestationer, som en person vid ett hyresavtal betingar sig av en annan för egendom, som till den senares brukande överlämnas, eller för arbetskraft, som ställes till hans förfogande. (källa)
7. Invandring kan bland annat ske för att personen har rätt till politisk asyl, vilket i Sverige kan föranledas av flyktingskap (att personen riskerar förföljelse i deras hemland), skyddsbehov (att personen flyr från krig, eller riskerar dödsstraff eller kroppsstraff i hemlandet) eller synnerligen ömmande omständigheter (exempelvis allvarlig sjukdom). Invandring kan också föranledas av skäl såsom arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, återvändande emigranter samt adoption. Begreppet avser främst personer med permanent uppehållstillstånd och som har eller kan få medborgarskap. Det är oklart om begreppet även innefattar papperslösa, det vill säga personer som varaktigt befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, och personer med verkställighetshinder mot utvisning. Begreppet avser i allmänhet inte asylsökande som inväntar beslut, inte personer med tillfälligt uppehållstillstånd exempelvis för gästarbete (rörlig utländsk arbetskraft) eller internationella studier, och inte rörliga EU-migranter. En nyanländ är en invandrare, vanligen flykting, som har fått uppehållstillstånd och således inte är asylsökande längre, men fortfarande har rätt till etableringsinsatser. (källa)
8. Den bästa kvaliteten fås vid handplockning, men det kräver mycket arbetskraft, och produktionskostnaderna blir därefter. Det behövs ungefär 3 600 oliver (cirka 6 kg), för att man skall få 1 liter olja. (källa)
9. De enskilda järnbrukens produktion reglerades av det privilegiebrev som de erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att järnbruken med hammare låg på annan ort än järnbruken med masugn som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från bergsmännen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av godsägare, och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte brukssamhällen upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag. (källa)