Atmosfär Synonymer Betyder Uttal

• stämning

Hur används ordet atmosfär

1. Global uppvärmning – den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan 1950-talet. (källa)
2. Fester görs ibland med ett tema för att skapa en kraftfull helhet och nöjdare gäster. Temat går som en röd tråd i allt man gör, inbjudan, maten, drycken, atmosfär, musiken, kläder och aktiviteter/lekar. Det blir enklare för värden att bestämma alla delar i festen. Vissa, till exempel festfilosofen Ladislaus Horatius, är dock kritiska till temafester med motiveringen att temat ofta fungerar som en slags krycka, och för att det är oartigt att behandla sina gäster som invalider. (källa)
3. Planeternas atmosfär har olika heliumkoncentration. Allmänt sett är den större i stora planeter. (källa)
4. Hydrologi (från grekiskans Yδρoλoγια, Yδωρ+Λoγos, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Närmare bestämt omfattar den vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Där studeras de processer som tillsammans svarar för vattnets kretslopp. Hydrologin innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och dess samspel med allt levande - växter, djur och människor. En hydrolog studerar ytvatten i insjöar, vattendrag och vid våra kuster. (källa)
5. Det finns även internationella rörelser, till exempel Inuit Circumpolar Council (ICC), som koordinerar politiska aktiviteter av inuiter. Många inuiter ser ett stort problem i den pågående uppvärmningen av jordens atmosfär som påverkar djur- och växtlivet i deras region. Därför har regeringen i territoriet Nunavut med Paul Okalik i spetsen stort intresse av vidareutvecklingen av Kyotoprotokollet. (källa)
6. Beroende på den övergripande väderlekssituationen rör sig polarfrontjetströmmen (PFJ) mellan 40 och 60°N latitud i lufttrycksspektrumet 250–350-hPa-isobar där polarfronten ofta sträcker sig ned till marken. I jetströmmens centrum uppnås hastigheter på 200–500 km/h, med ett absolut maximum registrerat i Japan 1970 på 650 km/h, vilket gör polarfrontsjetströmmen till den kraftigaste jetströmmen. Då dess bana är rak kan den ha relativt stor betydelse för vädret även i Europa. Mötet mellan kall polarluft och varmare luftmassor resulterar i en relativt stor temperaturgradient vilket gör att polarfrontjetströmmen blåser året om. Luftströmmens maximum inträffar vintertid då temperaturskillnaden är som störst. Dynamiken i jordens atmosfär gör att polarfrontjetströmmen bara kan uppnå en förhållandevis begränsad längd på några tusen kilometer. (källa)
7. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som består mestadels av gasformig eller flytande materia. Gasjättar kan ändå ha en fast kärna, men det finns ingen väldefinierad fasövergång som exempelvis den mellan jordens atmosfär och jordmantel. Mycket tyder på att en fast kärna är nödvändig för att gasjättar ska kunna bildas. I vårt solsystem finns det fyra gasjättar, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa kallas ibland för de yttre planeterna, ett uttryck som omfattade Pluto på den tiden den räknades som planet. Många gasjättar har hittats kring andra stjärnor. Planeter större än 10 jordmassor kallas för jätteplaneter. Är de mindre än 10 jordmassor kallas de ofta för superjordar eller "Gasdvärgar". (källa)
8. En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har. Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär. (källa)
9. Klassning av explosionsfarliga områden - Indelning av riskområden där explosiv atmosfär kan förekomma i zoner, grupper (explosionsgrupper) och efter antändningstemperatur (temperaturklasser). (källa)