Autoritär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet autoritär

1. Auktoritarianism eller auktoritarism är ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter. En auktoritär stat anses inte vara demokratisk, när den högsta statsledningen agerar utan hänsyn till eventuell opposition. Men auktoritarianism och demokrati är inte nödvändigtvis totala motsatser eller oförenliga. Det är fullt möjligt för demokratiska stater att ha starka auktoritära drag såväl i form som funktion för hur underkastelse inför myndighet sker. Exempelvis anses Recep Tayyip Erdoğan, Turkiets president, omvald två gånger, visa på starka auktoritära drag. (källa)
2. Humorgruppen Stallet bildades i Malmö 2013 av Elin Thomasdotter, Linn Mannheimer, Anni Tuikka, Isabella Posse Boquist och Isabelle Riddez. Den här kvällen är de fyra på scen, och gör entré sjungande en vårsång som tranor på väg mot Sverige. Mäktiga vingar. En främmande fågel ansluter till flocken, på premiären är det William Spetz och senare väntar bl a Helena Bergström, Babben Larsson, Fredrik Lindström och regissören Sissela Kyle. Stallet har tidigare gjort bland annat "Trettiplus" i SVT och "Alla hästar hemma" där de hade gäster. Den här föreställningen löper snabbt och elegant. Allt är inte lika roligt, men de har en sympatiskt hög lägstanivå. De längre sketcherna har en poäng värd att vänta på. En av de bästa inleds med en gårdsstädning i den där sortens bostadsrättsförening där folk granskar sina grannar, men kanske inte är så omtänksamma som de tror. En del nummer är rappt korta, och alla på scen har varsin monolog. Ofta av det skruvade slaget.Återkommande skildras medelklassmänniskoapan som i ett naturprogram på tv. En berättarröst iakttar neutralt iskallt hur varelserna beter sig i gruppen.Här finns också några kul nummer som driver med svenskars lust/förmåga att prata engelska. I det bästa möter vi en mycket auktoritär guide på ett konstmuseum. Stallet har starka sångröster men är kul när de mimar också. En höjdare är deras rockgrupp som inte bara spelar luftgitarr utan luft-allting. Uppiggande oförutsägbart. (källa)
3. Den tredje förutsättningen är att landet har en auktoritär regim. Om regeringen utsätts för politiskt tryck från oppositionspartierna undviker man hungersnöd. (källa)
4. Enligt Kotler är det första steget för en effektiv marknadskommunikation att identifiera sin målgrupp och det efterföljs av att sätta tydliga mål gentemot sin målgrupp samt mot hela marknaden. För att nå ut till den målgrupp man vill måste man designa sitt budskap, d.v.s utforma sin kommunikation till marknaden så att den intresserar och främst av allt lockar rätt målgrupp. Därefter måste man välja kommunikationskanaler vilket kommer påverka vilken grupp och hur många som nås av det designade meddelandet. Vem eller vad framför meddelandet, t.ex. en folkkär artist eller en känd atlet kan lyfta fram produkten och indirekt få kunder att se produkten som godkänd av någon auktoritär profil som de känner igen. Återkoppling kan ses som det viktigaste steget då det inte bara tar upp hur det gick utan även vad som kan förändras till det bättre. (källa)
5. Frihetstidens liberala tryckfrihetslagar bidrog till en allt öppnare samhällsdebatt. Därmed föll det naturligt att pamfletter fick stor användning när budskap skulle spridas. Tiden före Gustav III:s statskupp hade de politiska mediala striderna blivit allt skoningslösare och pamfletterna fått ett allt aggressivare språkbruk. När sedan Gustav III tog makten och införde envälde förlorade den mediala opinionsbildningen sin betydelse. Dessutom innebar Gustav III:s tid vid makten att en mer auktoritär pressideologi tog form. (källa)
6. En skurkstat är ett kontroversiellt begrepp som används av några internationella teoretiker om stater som anses hota världsfreden. Detta innebär att de skall leva upp till vissa kriterier, som att styras av en auktoritär regim som starkt inskränker mänskliga rättigheter, finansierar terrorism, och gör försök till att använda massförstörelsevapen. Begreppet används huvudsakligen av USA (även om USA:s utrikesdepartement officiellt slutade använda begreppet år 2000), och president Donald Trump använde begreppet flera gånger i ett tal till Förenta nationerna 2017. Det har dock i mindre utsträckning även använts av andra länder. (källa)
7. Färdigheter och mentala kunskaper lärdes under forntiden och antiken ut på likartat sätt: eleven såg hur äldre generationer gjorde och härmade dem eller lärde sig detta utantill. En sådan undervisningsmetod brukar kallas imitation eller mekanisk inlärningsmetod. Imitation har fortfarande en plats i undervisning, till exempel genom att lära sig uttal av ett främmande språk, som socialisation, eller lära sig en av andras erfarenhet beprövad teknik. Till imitationen som metod hör övningsuppgifter, där eleven repeterar det som skall läras in, och övning och upprepning - att "nöta in" - anses vara överlägsna och ofrånkomliga i undervisningen, eftersom det ökar minnesbehållningen. Imitationen lämnar inget utrymme för elevens individualitet, självständiga tänkande eller kreativitet, och uppfattas ofta som en auktoritär metod som bör undvikas i de fall det går. (källa)
8. En diktatur (av latin dictatura, "en diktators ämbete, en diktators makt och myndighet") är en stat som styrs auktoritärt, styrd av en diktator eller en mindre krets människor, som inte behöver ta hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar i allmänna val. (källa)
9. En enpartistat är en auktoritär stat där ett enda politiskt parti tillåts bilda regering. Oppositionspartier och liknande politiska motståndsorganisationer är i varierande grad olagliga eller helt underkastade det styrande partiets kontroll. Enpartistater bygger på modeller för enpartisystem, och liknar en diktatur. Enpartistater kallas därför ofta för partidiktaturer. (källa)
10. Forskning genom observationer av förälder-barn-samspel och intervjuer och enkäter med föräldrar har pekat på fyra olika fostransstilar. Auktoritär fostran innebär att vuxna kräver och förväntar sig att barnen ska lyda utan att ifrågasätta. Regler förklaras sällan. "Gör det därför att jag säger det" är deras attityd. De sätter regler utan utrymme för förhandling och kompromisser. Lydnad och respekt för vuxna betonas. Genom strikta regler och begränsningar för barnens beteende försöker de forma och kontrollera barnens beteenden och attityder. Relationen mellan den vuxna och barnen präglas av distans. Vuxenmakt i form av bestraffning och belöning (samt hot och mutor) är den primära fostransstrategin. Eftergiven fostran (eller "låt-gå"-fostran) handlar om att vuxna i mycket hög grad låter barnen göra vad de vill. De undviker att ställa krav, sätta upp regler och utöva kontroll. I stor utsträckning accepterar de barnens impulsiva beteenden, inklusive aggressiva beteenden. Förälder-barn-relationen präglas av närhet och värme. Oinvolverad fostran innebär att vuxna är oengagerade och minimalt involverade i barnens liv och upplever sin fostrarroll som en börda. Även om de ibland ingriper så gör de det för att de tycker att situationen är ansträngande för dem själva (till exempel att barnen tjatar, skriker eller gråter). De saknar dock långsiktiga metoder och mål för fostran. De har en känslomässig distans till barnen. Auktoritativ fostran innebär att vuxna ställer krav och sätter upp regler. De förväntar sig att barnen vill samarbeta. De lyssnar till barnens känslor och synpunkter, förklarar för dem sina egna skäl och synpunkter och är öppna för ett visst förhandlingsutrymme. De uppmuntrar sina barn att delta i beslutsfattanden. Respekt för både barn och vuxna betonas. Fostran vilar primärt på resonerande, att de vuxna försöker få barnen att förstå varför de förväntar ett visst beteende och ogillar ett annat. Relationen till barnen bygger på känslomässig värme och närhet. De sambandsstudier som gjorts pekar på att barnen till auktoritativa föräldrar är mer vänliga, socialt kompetenta, omsorgs- och samarbetsorienterade, tar större socialt ansvar och är mer psykiskt välmående och självständiga än andra barn (för en fördjupning och diskussion kring detta, se Thornberg, 2006, s. 81-84, 166-168 och 237-241). (källa)