Avhandling Synonymer Betyder Uttal

• thesis
• uppsats

Hur används ordet avhandling

1. På 1800-talet publicerade Mathew Baillie sin avhandling om en kronisk diarrésjukdom hos vuxna som innebar näringsbrist. Ofta kännetecknad av en gas-svullen buk. Han föreslog att dessa människor skulle gå igenom en kostbehandling, då hans observationer hade visat att patienterna blev friskare om de bytte till en kost som i princip enbart bestod av ris. (källa)
2. En doktorsavhandling utgör den textmässiga slutprodukten i en forskarutbildning, av Högskoleverket definierad som en "akademisk avhandling framlagd vid en disputation för doktorsexamen" respektive "vetenskapligt arbete som läggs fram och försvaras och som leder till en akademisk examen på forskarnivå". Före 1969 (samt för avhandlingar som under åren närmast därefter lades fram i enlighet med de gamla reglerna) användes i Sverige begreppet gradualavhandling. (källa)
3. Termen impedans introducerades av Oliver Heaviside juli 1886. I en avhandling år 1893, var Arthur Kennelly den förste att använda komplexa tal för att representera impedanser. (källa)
4. Kappa (avhandling) – en sammanfogande text som integrerar olika delar i en sammanläggningsavhandling. (källa)
5. I sin senare del har konkordieformeln mera karaktären av en teologisk avhandling än av en bekännelse. En särskild betydelse tillkommer konkordieformelns præfatio ("förord") genom det klara uttryck den evangeliska skriftprincipen där fått. (källa)
6. Atterbergs korngruppsskala skapades i sin ursprungliga form 1903 av kemisten och jordbruksforskaren Albert Atterberg. Han justerade därefter själv beteckningarna i den 1905 och 1912. Skalan använder en beteckning per tiopotens i kornstorlek, med gränser vid 2 μm, 20 μm, 0,2 mm och så vidare upp till 200 mm. I skalan finns även en finare indelning i två undergrupper med en gräns vid 6 μm, 60 μm och så vidare. Den form av "Atterbergskalan" som vanligen används, är en form med modifierade beteckningar som ingick i det klassificeringsschema för jordarter som togs fram av 1953 års jordartskommitté. Beteckningarna, som delvis är annorlunda än Atterbergs egna, är de som användes av geologen Gunnar Ekström i hans avhandling från 1927. Denna form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang. (källa)
7. Under 1970-talet började svenska historiker bedriva kvinnohistorisk forskning i större skala. Tidiga publikationer var Gunhild Kyles avhandling Svensk flickskola under 1800-talet (1972) och Gunnar Qvists Statistik och politik. Landsorganisationen och kvinnorna på arbetsmarknaden (1973). De kvinnohistoriska undersökningarna behandlade ofta ekonomiska villkor i arbetslivet. Framåt slutet av 1980-talet övergick svensk kvinnohistorisk forskning i genushistoria. Yvonne Hirdmans uppmärksammade artikel Genussystemet : reflexioner kring kvinnors sociala underordning (i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988) introducerade begreppet genus för svensk historisk forskning. (källa)