Vad betyder och hur uttalas backspegel
Backspegel uttalas back|spegel.
Ordformer och varianter av backspegel
Singular
- backspegel
- obestämd grundform
- backspegels
- obestämd genitiv
- backspegeln
- bestämd grundform
- backspegelns
- bestämd genitiv
Plural
- backspeglar
- obestämd grundform
- backspeglars
- obestämd genitiv
- backspeglarna
- bestämd grundform
- backspeglarnas
- bestämd genitiv
Backspegel är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet backspegel
Körriktningsvisare (numera också benämnda blinkljus eller blinkers) är en anordning på vägtrafikfordon och spårvagnar, med vilken föraren visar sin avsikt att svänga. Ordet körriktningsvisare är belagt sedan 1928 och blinkers från 1955. Körriktningsvisare består på moderna fordon av orange blinkande lampor. Äldre fordon kan ha en rörlig pil som fälls ut från fordonets sida. Moderna körriktningsvisare fungerar parvis (vänster fram/bak och höger fram/bak). Nyare fordon har körriktningsvisare inbyggda i backspegel eller på karossida.
Backspegel är ett hjälpmedel för att hålla uppsikt bakåt vid körning med fordon. Backspeglar monteras invändigt i fordonet, eller utvändigt som sidospeglar.
