Vad betyder och hur uttalas bebop
Bebop uttalas be|bop [bi´båp] bebopen.
Bebop betyder på -talet skapad typ av jazz med dissonanta ackord o. osymmetrisk rytmik.
Ordformer och varianter av bebop
Singular
- bebop
- obestämd grundform
- bebops
- obestämd genitiv
- bebopen
- bestämd grundform
- bebopens
- bestämd genitiv
Bebop är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bebop
Under 1930- och 40-talet spelade storbanden främst dansant swing men redan under slutet av 40-talet förekom experiment med bebop i konsertant tappning. Med åren har andra stilar tillkommit och latinamerikansk musik (t.ex. bossa nova och samba), funk, Rhythm and blues m finns ibland på repertoaren.
Bebop är en rytmisk och rapp form av jazz med ursprung på 1940-talet.
Bebop, även kallad rebop eller bara bop, är en rytmisk och rapp form av jazz med ursprung på 1940-talet. Till tongivande musiker hör bland andra Charlie Parker, Thelonious Monk och Dizzy Gillespie. Med bebopen slutade jazzen att, såsom under swingeran, vara dansmusik och övergick till att lämpa sig bättre för enbart lyssning. Bebop utvecklades under 1950-talet till cool jazz och hardbop.
