Berömlig Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder berömlig, varianter, uttal och böjningar av berömlig

Berömlig synonym, annat ord för berömlig, vad betyder berömlig, förklaring, uttal och böjningar av berömlig.

Synonym till berömlig

Vad betyder och hur uttalas berömlig

Berömlig uttalas be|röm|lig och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av berömlig

Böjning (i positiv) berömlig en ~ + subst. berömligt ett ~ + subst. berömliga den/det/de ~ + subst.

Berömlig är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet berömlig

  1. Sui memores alios fecere merendo (latin: "Åt dem som stadfäst sitt minne hos andra genom att göra goda gärningar") är en svensk medalj instiftades av kung Gustav IV Adolf år 1805 som belöning för berömliga gärningar, huvudsakligen att ha räddat människoliv. I och med att medaljen För berömliga gärningar instiftades 1832 för svenska medborgare kom Sui memores att endast tilldelas utlänningar. Den senaste utdelningen skedde av Kungl. Maj:t på 1970-talet. Medaljen tillhör officiellt de medaljer som kallas Regeringens belöningsmedaljer. (källa)
  2. I Finland används på högre klasser i grundskolan och gymnasiet en sjugradig vitsordsskala 4–10, där 4 är underkänt, 9 berömligt och 10 utmärkt. I enskilda prov är skalan ofta mer finfördelad, med halva och fjärdedels vitsordssteg som uttrycks med +, - och ½ (vid sidan av själva poängsumman, som sällan antecknas annat än på själva provet). Betyg med vitsord för varje ämne utdelas i slutet av höst- och vårterminen, numera dock inte på de lägsta klasserna i grundskolan. I vissa skolor, t.ex. i Borgå, ges tre betyg, för höst-, vinter- och vårterminen. (källa)
  3. Mittpartiet i plafonden (titel: "Svenska konungars berömliga bedrifter") blev i mars 2000 motiv för Czesław Słanias 1000:e av honom graverade frimärke. Ehrenstrahls målning innehåller ett myller av figurer, gudinnor, putti och det rytande nordiska lejonet. Att överföra denna enorma målning till ett frimärke var en stor utmaning för Czesław Słania. (källa)
  4. Man lyckades så småningom sjösätta två livbåtar och ösa dem läns varför sammanlagt 21 av Castors 36 man kunde räddas. I tre dygn uppehöll sig de överlevande i livbåtarna, där kylan blev allt besvärligare. Castor brann i två dygn men på tredje dagens gryning hade elden upphört. Männen rodde bort till det ännu inte sjunkna fartyget och lyckades komma åt ett litet proviantförråd som var orört av elden. Vid besöket ombord var märkligt nog en av fartygets hjälpmaskiner alltjämt i gång på tredje dagen efter torpederingen. Den 3 april bärgades de överlevande av det brittiska motorfartyget Otaio som landsatte dessa i Curaçao. Timmerman Carl Blucher, Malmö, tilldelades senare kungens guldmedalj för berömliga gärningar för att han verksamt bidragit till räddandet av en stor del av Castors besättning. (källa)
  5. "Liksom Italiens välfrejdade städer rest väldiga stoder öfver Plinius, Mantua öfver Vergilius, Rom öfver Herkules, så hafva icke tyska och götiska städer tvekat att å sina allmänna platser uppresa stoder öfver berömliga män till förhärligande af deras hjältedater, såsom Bremen öfver Roland och den urgamla östgötastaden Skeninge öfver Turelang." Så inledde Olaus Magnus (1490-1557) i det historiska verket om de nordiska folken, sin skildring av jättestoden Ture Lång på torget i Skänninge. (källa)
  6. Planen gillades av Karl X Gustav, för vilken Widekindi framlade den i Köpenhamn 1659 och som stämde honom till sig i Göteborg för vidare överläggning, men kungens död lämnade Widekindi utan hjälp. Han fann snart en beskyddare i rikskansleren Magnus Gabriel De la Gardie, som bland annat skaffade honom fullmakt som rikshistoriograf (1665). Sverige hade då tre historiografer, nämligen Bogislaus Philipp von Chemnitz, Johannes Loccenius och Widekindi. Efter att ha utgett några historiska tabeller, Lumen chronographicum (1664-66), grep han sig an med att, rikskansleren till behag, skildra Jakob De la Gardies "berömliga actioner i moskovitiska kriget", men framställde på samma gång (november 1666) sin önskan att få skriva Sveriges historia från Gustav Vasas död och continuera seriem rerum, "allt intill vår tid". 28 oktober 1668 gavs honom också kunglig befallning att författa en fullständig historia över de "gustavianske vasakonungarna" till Gustav II Adolfs tyska expedition. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.